På barn- och utbildningsnämndens möte idag lägger förvaltningen fram en kompetensförsörjningsplan för åren 2020 till 2022. I den konstateras att rekryteringsbehovet av personal inom förskola och skola är stort på Gotland. Pensionsavgångar och ett ökat barn- och elevantal innebär att cirka 100 pedagoger skulle behöva anställas fram till 2022.
– Det är stora utmaningar som vi liksom hela Sverige står inför, konstaterar Carl-Magnus Jonsson, HR-konsult vid utbildnings- och arbetslivsförvaltningen.
I kompetensförsörjningsplanen listas en rad strategier med fokus på att locka och rekrytera ny personal. Bland annat vill förvaltningen fånga upp fler personer med utländsk lärarutbildning som via snabbspår kan få svensk behörighet. Som positivt exempel nämns rekryteringsresan till Åbo i Finland som resulterade i att två finska lärare nu jobbar på Gotland. Man vill även arbeta för att fler lärare förlänger sitt yrkesliv. Idag har till exempel vikarieförmedlingen cirka 100 medarbetare som är över 65 år anställda inom förskola och skola som tim- eller månadsanställd.
– För att lösa det här kan man inte bara göra en sak utan agera på bred front. Naturligtvis är vårt partnerskap med
Uppsala universitet oerhört viktigt, men också arbetsmiljön för att behålla de lärare vi har. Arbetsgivaren måste också möjliggöra karriärväxling för personer som vill bli lärare men kanske har en annan utbildning. Det är ett arbete som pågår inom förvaltningen.
Det är dock inte bara brist på medarbetare förvaltningen har att brottas med. Prognosen för helåret 2019 i den första ekonomiska delårsrapporten pekar på ett negativt resultat på 18,2 miljoner kronor. För att nå en budget i balans föreslår därför förvaltningen att ett resultatkrav införs för att reducera underskottet till sex miljoner.
– Det innebär att avdelningar som lämnat in prognoser får ett krav på sig att förbättra sina resultat. Vi bedömer att avdelningarna skulle kunna spara eller förbättra sina prognoser med sammanlagt 12,2 miljoner, förklarar Jimmy Söderström, ekonomichef.
Redan nu planeras flera kraftfulla sparåtgärder. I förskolorna ska bland annat naturliga avgångar inte ersättas, avdelningar ska stängas och andra förtätas för att minska anställningsbehovet. Inköp av material dras ned och underhåll av inventarier och renoveringar skjuts på framtiden.
Inom grundskolan föreslår förvaltningen bland annat att kompetensutvecklingsinsatser ska pausas, att lektorstjänster inte införs och att den planerade förstärkningen av barn- och elevhälsan stoppas.