Regionfullmäktige beviljade på måndagen ansvarsfrihet för regionstyrelsen och nämnderna, enligt revisorernas förslag. Men revisorerna riktar en hel del kritik mot regionstyrelsen i sin revisionsberättelse.
Revisorerna skriver i en särskild anmärkning att regionstyrelsen under året brustit i sin uppsikt över Gotlands Näringslivs- och Etableringsservice AB, Gneab, med tilhörande dotterbolag.
"Enligt vår uppfattning borde regionstyrelsen, med kraft, ha reagerat på att regionstyrelsens reglemente och upprättat ägardirektiv inte efterlevts. V vill med anlednnga av detta rikta anmärkning mot regionstyrelsen för brister i uppsiktsplikten."
Regionens årsredovisning visar på ett resultat för 2014 på 12 miljoner kronor. Revisorerna anser dock att regionen felaktigt redovisat VA-verksamhetens överskott med 11,8 miljoner kronor, som istället borde ha redovisats som en förpliktelse till avgiftskollektivet. Revisorerna bedömer därför att rätt resultat är 0,2 miljoner kronor.
Detta gör att revisorerna inte kan bedöma om regionen uppfyller kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Revisorerna kan inte heller uttala sig om ifall verksamhetsmålen har uppnåtts eftersom varje mål innehåller för många framgångsfaktorer att ta hänsyn till. De bedömer dock att regionen inte uppfyller några av de tyngre vägande målen under året.
Revisorerna är också oroade för nämnderna gör ett sammanlagt underskott på 13,8 miljoner kronor jämfört med budget. Tillsammans med VA-verksamheten innebär det en avvikelse på -25,6 miljoner kronor.
Efter Stig Petterssons redovisning av revisionsrapporten följde en lång debatt om ekonomin. Gemensamt för både majoritet och opposition var att man är eniga om att det är viktigt att alla samarbetar för att nå en ekonomi i balans. Kanske tyckte ledamöterna att Gneab-affären har debatterats färdigt för den punkten var det tyst om.
– Jag anser att 2014 års resultat är tillfredsställande, men det är en oroande utveckling när det gäller kostnadsutvecklingen, säger Björn Jansson (S), regionstyrelsens ordförande.
Eva Nypelius (C) oroas för att kostnaderna skenar och att skattehöjningen förra året sände en signal till verksamheterna att det finns pengar att spendera.
– Men så är inte fallet, det fanns redan ett "svart hål" i ekonomin innan skattehöjningen, säger Eva Nypelius.
Isabel Enström (MP) tycker att det är missvisande att prata om nämndernas sammanlagda underskott.
– Sex av nio nämnder gjorde faktiskt ett positivt resultat. Jag måste också vända mig mot oppositionens ständiga användande av uttrycket "svart hål". Det är inte värdigt att benämna verksamheternas arbete som ett "svart hål" när de sliter för att hålla kostnaderna nere, säger Isabel Enström.