T.f. samhällsbyggnadsdirektören Per Lindskog presenterade vid gårdagens sammanträde i regionstyrelsens arbetsutskott en utredning om de ekonomiska konsekvenserna vid en sammanslagning till en gemensam region med Stockholm.
Och alla skatter i Stockholmsområdet är inte lägre, den låga utdebiteringen i många Stockholmskommuner beror främst på en betydligt lägre kommunalskatt.
– Stockholms landstingsskatt är högst i landet, 12 kronor. Motsvarande skatt för Gotland rakt av skulle ligga cirka 70 öre under. Det måste vi hantera på något sätt, det är inte rimligt att det ska bli dyrare, framhåller Per Lindskog.
På Gotland är den absolut största landstingskostnaden hälso- och sjukvården med 92 procent medan kollektivtrafiken ligger på fem procent (övrigt handlar bland annat om folkhögskolan). I Stockholm har kollektivtrafiken en betydligt större del, främst i form av SL (Storstockholms lokaltrafik).
– Vi har inte större glädje av kollektivtrafiken där än någon annan plats i landet så det motiverar inte att vi ska betala för den, menar Per Lindskog.
En speciell konsekvens om Gotland blir en del av Stockholms läns landsting är också att vi då i framtiden får tre valsedlar här liksom i resten av landet, mot de två, riksdags- och kommunalval, som vi vant oss vid.
Så många representanter från Gotland blir det dock inte, 2-4 stycken handlar det om med hänsyn tagen till befolkningen där Gotlands utgör 2,5-3 procent av Stockholms. Minsta valkretsen i dag är Kungsholmen-Bromma som med 112 000 invånare har nio mandat.
– Demokrati- och inflytandefrågor är jätteviktiga.
Per Lindskog konstaterar att det mesta fortfarande har karaktären av förhandlingsfrågor och att Gotland inte kan räkna med att få sin vilja fram till hundra procent men att det ska kartläggas vad gotländska särlösningar har för substans. Och kommande onsdag möts representanter för de tre parterna; region Gotland, Stockholms läns landsting och indelningskommittén (som föreslagit de nya regionernas utformning) för en förhandlingsrunda.
– Till sommaren tar indelningskommittén fram ett betänkande. Det finns två tidsplaner, en att det ska vara klart till 2019, då krävs riksdagsbeslut om ett år. Nästa tidpunkt är 2023.