Från 2014 till 2017 har låneskulden ökat från 375 miljoner kronor till 665 miljoner, vilket motsvarar en ökning med 77 procent.
Låneskulden ökar med cirka 100 miljoner per år och används främst för att finansiera investeringar som ligger inom den taxefinansierade verksamheten, som vatten- och avlopp, enligt Mikael Wollbo, regionens finans- och redovisningschef.
– Från 2015 har det legat på en mycket hög nivå vilket förklarar att vi varit tvungna att använda extern finansiering genom upplåning, säger han.
SCB:s senaste siffror visar att 80 procent av landets kommuner ökat sin skuldsättning i kronor per invånare under perioden 2014–2017.
I en kommentar till nyhetsbyrån Siren, som sammanställt siffrorna, understryker SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog att kommunerna har gått starkt ekonomiskt under de senaste åren och gynnats av det låga ränteläget.
– Det har inte genomförts stora investeringsprojekt på många håll sedan 1970- och 80-talen, så behoven har varit och är fortsatt väldigt stora. Antalet äldre ökar och urbaniseringstrenden fortsätter, säger hon till Siren.
Så ser läget ut även för Gotlands del, med ökade investeringsbehov för att bygga ut välfärden i takt med att gotlänningarna blir äldre och fler flyttar hit. Vissa kommuner har valt att i samband med detta höja kommunalskatten. På Gotland valde den rödgröna majoriteten att höja den med 50 öre i inledningen av pågående mandatperiod, 2014.
Enligt Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande, finns det ingen sådan skattehöjning i sikte för att klara kostnaderna.
– Det klart att vi behöver säkra en välfärd som vi kan stå för. Men först och främst behöver vi bli bättre på att sprida ut investeringarna.
– Men vi har inte en ekonomi som blöder och vi är inte i någon akut kris, betonar Meit Fohlin.
Den senaste tiden har dock de politiska tongångarna blivit hårdare. Under måndagens regionfullmäktige talade både C och M om en kris i antågande – om inget drastiskt händer för att få ned kostnaderna.
Framförallt riktas kritiken mot den ständigt underfinansierade hälso- och sjukvården.
Baserat på de senaste prognoserna ser det ut att bli en mycket svår nöt att knäcka – åtminstone på kortare sikt. Enligt den första delårsrapporten för 2018, som presenterades nyligen, spås ett totalt underskott för nämnderna med minus 38 miljoner kronor.
– De första månaderna har vi sett en alldeles för hög kostnadsutveckling och vi kommer därför att be nämnderna att vidta åtgärder för att hålla budget. Det är viktigt för en långsiktigt hållbar ekonomi, säger Meit Fohlin.
Men det är också här som fortsatta investeringar kommer in i sammanhanget, menar hon.
– Samtidigt måste vi bibehålla den välfärd som vi vill och kan känna igen på Gotland, och som vi behöver för att fler ska vilja flytta hit och sin tur generera skatteintäkter.
– Vi vet att vi är kraftigt underfinansierade när det gäller hälso- och sjukvård landstingsdelen, men det är de andra landstingen också. Eftersom Gotland är unikt som enda region med ett landsting, hamnar vi så ofta i blickfånget. Samtidigt fortsätter vi att minska underskottet i hälso- och sjukvården och det är något som är väldigt bra, säger Meit Fohlin.