I januari lämnade SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) analysgrupp sina rekommendationer. För att få ekonomin i balans och dessutom en buffert måste Region Gotland spara 149 miljoner kronor i år.
Det är mer än politikerna hittills beslutat om. Fullmäktige bestämde i november om ett generellt besparingsbeting på en procent, vilket är 45 miljoner kronor, för 2016.
Att det är för lite stod klart när första prognosen för 2016 presenterades. Den pekar mot ett underskott på 55 miljoner kronor i år. Regionstyrelsens arbetsutskott gav därför nämnderna i uppdrag att ta fram besparingar på ytterligare 40 miljoner kronor. De ska redovisas i god tid innan budgetberedningen i maj påbörjar arbetet med budgeten för 2017.
Enligt analysgruppen måste 219 miljoner sparas nästa år, för att ha ekonomin i balans och en buffert på två procent.
– Budgetberedningen i maj blir mycket tuff. Buffertkravet kommer vi inte klara i år och inte nästa år heller, säger regionstyrelsens ordförande Björn Jansson (S).
SKL:s analysgrupp anser att politisk enighet är viktig för att få ordning på ekonomin. Krisen förra året enade partierna. Fullmäktige var överens när beslutet om ramarna för 2016 togs i juni och enigheten stod sig när budgeten klubbades i november.
– Enigheten var en styrka och det är min ambition att vi ska nå dit även i år, säger Björn Jansson men påpekar samtidigt att det blir svårare att ena partierna i år:
– Den här gången måste det till mer kontroversiella förslag. Det är lättare att ta svåra beslut om partierna är eniga. När man har en folkopinion emot sig kan modet svikta, och det blir ännu tuffare om partierna inte är överens.
Även oppositionsrådet Eva Nypelius (C) tror det blir svårare att enas i år:
– För det första krävs att majoriteten är tydlig med vad man vill. Det är man definitivt inte nu när vänstern föreslår en skattehöjning.
Analysgruppen framhåller även vikten av politiskt mod som sträcker sig så långt att man vågar ifrågasätta ”heliga kor”.
– Framöver kommer pengar att ställas mot ideologi i flera fall. Den diskussionen måste man ta inom varje parti. Vi i majoriteten har till exempel en avsiktsförklaring för mandatperioden som bland annat säger att vi inte ska genomföra några privatiseringar inom vård och omsorg. Den har vi gjort avsteg ifrån, säger Björn Jansson.
SKL-gruppens rapport visade var regionens kostnader är högre än i jämförbara kommuner. Störst avvikelser finns inom förskolan, grundskolan och gymnasieskolan, men även inom socialtjänstens familj- och individomsorg.
– För skola och barnomsorg handlar det om en överkostnad på 250 miljoner kronor. Vi måste lägga fokus där inledningsvis. Det krävs en djuplodande studie för att ta reda på varför skillnaden är så stor, säger Björn Jansson.
Eva Nypelius (C) har samma fokus, och vill i första hand se närmare på förskolan.
– Vi har högre personaltäthet och behöver se om den ger bättre omsorg. Vi behöver även se över strukturen i Visby där det finns förskolor med bara en avdelning, säger hon.
När det gäller skolan har ändrad organisation på landsbygden diskuterats. Landsbygdsfrågorna ligger Centerpartiet varmt om hjärtat.
– Vi räddar inte regionens ekonomi genom att lägga ner Öja skola. På Gotland bor många på landsbygden. Självklart ska man vara beredd att ompröva heliga kor, men man måste samtidigt fråga sig vilket samhälle vi vill ha, säger Eva Nypelius.
I det ansträngda läget finns en lösning som Björn Jansson hoppas på. I förhandlingarna om regeringens vårbudget kräver Vänsterpartiet att det generella statsbidraget till kommunerna höjs med tio miljarder kronor. För Gotlands del innebär det 60 miljoner kronor per år.
Vårbudgeten presenteras nästa månad.
– Även om vi får höjt statsbidrag så får inte arbetet med regionens ekonomi avstanna. Vi behöver se över våra kostnader under alla omständigheter, säger Björn Jansson.