Artilleri föreslås till ön

Regeringen vill satsa 450 miljoner kronor på nya artilleripjäser. ”Vi kommer att föreslå att de stationeras på Gotland” säger försvarsutskottets ordförande Allan Widman (L).

Archer. Försening och tekniska problem fick Norge att hoppa av samarbetet om artilleripjäsen. Nu köper Försvarsmakten kanonerna som skulle till Norge.

Archer. Försening och tekniska problem fick Norge att hoppa av samarbetet om artilleripjäsen. Nu köper Försvarsmakten kanonerna som skulle till Norge.

Foto: David Gernes/Försvarsmakten

Regeringens budget (GA)2016-09-21 05:30

Allan Widman tycker att en förstärkning av det gotländska försvaret med artilleri är en logisk fortsättning på det beslut ÖB fattade förra veckan.

– Det vore ett klockrent beslut. Liberalerna verkade för att få stridsvagnarna till Gotland och på samma sätt kommer vi att arbeta för att få artilleri till ön, säger han och påpekar att den permanenta styrka som numera finns på Gotland kan bekämpa en motståndare först efter att fienden landstigit.

– Fördelen med artilleri är att motståndaren kan bekämpas redan innan han kliver i land, säger Allan Widman.

Regeringen föreslår i höständringsbudgeten att Försvarsmakten får 450 miljoner kronor i tilläggsanslag för att överta de 24 artilleripjäser som Norge skulle ha köpt. Det löser den situation som uppkom 2013 då norrmännen hoppade av överenskommelsen om att utveckla artillerisystemet Archer.

Enligt avtalet skulle länderna köpa 24 kanoner vardera, med första leverans 2012. Kraftiga förseningar på grund av tekniska problem gjorde att Norge avslutade samarbetet. Svenska försvaret fick sina första kanoner för knappt ett år sedan.

Allan Widman tycker att regeringens förslag är bra.

– Sveriges försvar har en väldig obalans. Vi har ett extremt litet artilleri, bara 24 artilleripjäser, medan vi har 100 flygplan, säger han.

450 miljoner kronor räcker bara till inköp av tolv artilleripjäser. Resterande ska köpas för att säljas till något annat land, och går inte det så återkommer regeringen med förslag på hur de ska finansieras.

De inköpta artilleripjäserna kommer inte att användas operativt, utan placeras i Försvarsmaktens förbandsreserv.

– Det saknas pengar till fordon, kommunikations- och ledningssystem. Regeringen tänker lägga artilleripjäserna i malpåse. Liberalerna vill ha dem förbandssatta på Gotland, säger Allan Widman.

Även Officersförbundet är kritiskt.

– Återigen satsas stora pengar på materielsystem medan kärnan i försvaret – nämligen den militära personalen som ska använda materielen i strid – inte erhåller någon reell förstärkning, säger ordföranden Lars Fresker i ett pressmeddelande.

Försvarsmakten kommer i vår med förslag på hur artilleripjäserna ska användas.

– Ytterligare artilleripjäser i förbandsreserven skapar handlingsmöjligheter på sikt. Vi återkommer till regeringen i budgetunderlaget i mars 2017 med vår syn på vad som krävs för att pjäserna ska kunna användas på förbanden och därmed också bidra till ökad operativ förmåga, säger Försvarsmaktens kommunikationsdirektör Marcela Sylvander.

Archer

2010 fick BAE Bofors en order på 48 artilleripjäser (24 till Sverige och 24 till Norge) av typen Archer. Det är en utvecklad variant av Haubits 77B, där pjäsens överlavett monterats på en tung terrängvagn.

Artilleripjäsen har ett eldrör på 155 mm, vilket ger en maximal skottvidd på 30- 50 kilometer.

Eldhastighet är 8-9 skott per minut från ett magasin med 21 granater.

Bemanningen består av vagnschef, förare och en till två operatörer.

De 24 pjäser som Sverige beställt är placerade vi A 9 i Boden.

Fakta: Försvarsmakten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om