Det är Folkhälsomyndigheten som på torsdagen publicerade sin rapport "Skolbarns hälsovanor", baserad på enkäter bland 11-, 13- och 15-åringar på 200 skolor runt om i landet, sammanlagt deltog omkring 4000 barn i undersökningen.
Studien genomfördes under 2017/2018 och kan närmast jämföras med motsvarande enkätundersökning för fyra år sedan.
Totalt sett kan en ökning av psykosomatiska besvär ses över tid för samtliga åldersgrupper, tydligast är ökningen bland de yngsta.
Ulla-Maija Kristing Madison är första skolkurator på Gotland och tillika ordförande i Sveriges skolkuratorers förening.
Hon känner igen den tendens som Folkhälsomyndighetens undersökning visar:
– Synen på psykisk ohälsa har förändrats över tid vilket innebär att vi pratar mer om det i dag än förr. Även yngre barn pratar vilket måste ses som positivt, i grunden är det bra att kunna sätta ord på sitt mående, säger hon.
Samtidigt, påpekar hon, är det viktigt att inte allt dåligt mående görs till en sjukdom.
– Att drabbas av motgångar och ha det jobbigt ett tag är en del av att vara människa och helt normalt.
För egen del är hon verksam som kurator på Wisbygymnasiet, men som samordnare för samtliga skolkuratorer på Gotland vet hon att de psykosomatiska symtomen är skönjbara långt ner i åldrarna även här på ön.
De flesta som besöker skolkuratorn är tyngda av att känna stress i skolan, vilket också beläggs i Folkhälsomyndighetens rapport.
För att lära redan små barn konsten att vara människa gör Gotlands skolkuratorer varje år miniföreläsningar i årskurs två, fem och sju.
– I tvåan handlar det om att lära sig hantera motgångar och om mänskliga rättigheter, i femman pratar vid om nätet och i sjuan om stress och återhämtning, säger Ulla-Maija Kristing Madison.
Det är ett försök att ge barnen redskap att hantera sitt eget mående, men där det inte räcker finns beredskapen från samhället.
– Elevhälsan är väl förberedd att lotsa vidare de som behöver och vi har gott samarbete med exempelvis Bup och habiliteringen.
Ska man som förälder till barn i mellan- och högstadieåldern vara orolig?
– Inte orolig, med det är viktigt att prata med barnen, utnyttja bilresan, kvällsfikat eller fredagsmyset och känn efter hur barnet mår. Och man ska aldrig tveka att kontakta elevhälsan, säger Ulla-Maija Kristing Madison.