I pressmeddelandet står att läsa att Almedalsveckan sedan den improviserade starten 1968 utvecklats till världens största öppna demokratiska mötesplats. Vid millennieskiftet innehöll veckan 52 evenemang. Förra året, 2017, var antalet evenemang 4 062 – en ökning med 7 712 procent. Men, skriver man, veckan lider av växtvärk och det har lett till höga kostnader för teknik, mat och boende. Eva Ahlin, ny ordförande för huvudarrangörsgruppen säger att det inte är konstigt att företag och privatpersoner utnyttjar tillfället när det finns kapitalstarka kunder som är beredda att betala. Men det finns stora risker med det.
– Den största risken är att den demokratiska mötesplatsen Almedalsveckan får färre röster när aktörer utan näringslivets betalförmåga , exempelvis ideella organisationer, ungdomsförbund och mindre kommuner, trängs undan.
Mia Stuhre, projektledare för Almedalsveckan, menar att en annan risk handlar om ren överlevnad för veckan. Om prisutvecklingen får fortsätta i samma takt som de senaste åren, är risken att många arrangörer inte längre kan motivera kostnaden.
– Vi har de senaste åren märkt ökad kritik mot kostnadsläget under Almedalsveckan, säger Mia Stuhre. Om detta innebär att man väljer att stanna hemma kan luften snabbt gå ur veckan, eftersom en stor del av attraktionskraften är just att "alla är där".
Och nu 23 januari, bjuder alltså huvudarrangörsgruppen, som består av representanter från de åtta riksdagspartierna, tillsammans med Region Gotland in det gotländska näringslivet till en workshop kring Almedalsveckans framtid.