Många har reagerat med glädje på den senaste rapporten, som presenterades i tisdags.
Undersökningen gör gällande att de svenska niondeklassarna presterar bättre resultat i samtliga undersökta skolämnen. De glada minerna beror till stor del på ökningen i förhållande till de nedslående i siffrorna i mätningarna 2009 och 2012.
– Mycket återstår ännu att göra. Men det här visar att det går åt rätt håll, säger Johnny Wiberg (S), vice ordförande för barn- och utbildningsnämnden på Gotland.
Han får medhåll av nämndens ordförande, Brittis Benzler (V).
– Klart man blir glad när det går bättre. Men framför allt gläds jag åt att fler har insett hur oerhört viktig skolan är, dels för hur bra man klarar sig i arbetslivet senare i livet, men också för hur man mår som vuxen, säger hon.
Eftersom Pisa är en internationell jämförelse låter den sig inte brytas ned på lokal nivå. Men magkänslan och det samlade intrycket från andra rapporter är att även de gotländska eleverna klarar sig allt bättre, säger Brittis Benzler.
– Det hade vi ett exempel på i våras, när ovanligt många av våra elever var behöriga till gymnasiet. Utvärderingarna av de lokala satsningarna och de statliga vi hakat på tyder också på att gotlänningarna klättrar i statistiken.
Läs- och matematiklyftet och mattesatsningen Pisa är några av de insatser som genomförts på Gotland för att höja kompetensen bland lärare och kunskaperna bland eleverna.
I slutredovisningen av Pisa (som alltså inte ska förväxlas med den internationella rapporten med samma namn) framgår att andelen tredjeklassare som fått godkänt på nationella provet i matematik har ökat betydligt sedan 2013.
Men satsningar av den typen tjänar också ett annat syfte, betonar Brittis Benzler.
– Många grannkommuner på fastlandet gör gemensam sak och samarbetar kring de här frågorna. Vi är en ö, därför har vi inte möjlighet att göra samma sak. Genom att vara med i de nationella satsningarna kommer vi i kontakt med andra kommuner, som vi kan dra lärdom av.
Men allt i den färska Pisa-rapporten ger inte en ljus bild av läget i landet. Brittis Benzler oroar sig framför allt för att klyftorna inom skolan tycks öka.
– Det är problem som vi ser mer i ett nationellt än i ett gotländskt perspektiv. Men det är också en påminnelse om att vi inte får sluta att blicka och arbeta framåt, bara för att resultatet blev bättre den här gången, säger hon.