På måndagen klubbade regionfullmäktige igenom det gotländska tillväxtprogrammet för 2016-2020. Programmet styr bland annat hur de 100 miljoner i näringslivspaket som Gotland fått av regeringen, de så kallade Peter Larsson-pengarna, ska användas.
LÄS ÄVEN: 100 miljoner: Så ska Gotland stärkas
Två styrkeområden pekas ut: besöksnäringen samt mat- och livsmedelsnäringarna. Det här är områden där Gotland redan är starkt och där tillväxtpotentialen är stor, enligt tillväxtprogrammet.
Dessutom pekas flera utvecklingsområden ut, områden där Gotland behöver bli bättre. Det handlar om företagsklimat, attraktionskraft, nyindustralisering, kompetensförsörjning, bostadsförsörjning och kommunikationer.
Risk för tomtebloss
Tilväxtprogrammet debatterades under måndagens regionfullmäktige och samtliga partier, utom Feministiskt initiativ, var positiva till innehållet. Elin Bååth (Fi) yrkade på avslag, men programmet röstades igenom med stor majoritet.
Simon Härenstam (M) höjde ett varningens finger och uppmanade ledningskontoret att vara noga med att bara bevilja långsiktiga projekt.
– Det farliga är om det blir någon form av tomtebloss. Vi måste ha is i magen och vara ganska hårda mot de projekt som kommer in.
Linus Gränsmark (S) yrkade på ett tillägg till programmet.
– Det värsta som kan hända norra Gotland är att arbetstillfällen försvinner. Jag vill att om möjlighet finns ska norra Gotland tas extra hänsyn till i tillväxtprogrammet.
Linus Gränsmark fick medhåll från både höger och vänster och tilläggsyrkandet röstades igenom av församlingen.
– Det är viktigt att komma ihåg varifrån Peter Larsson-pengarna kommer ifrån, säger Eva Nypelius (C).
Fullmäktige antog även en regional mat- och livsmedelsstrategi för Gotland 2016-2019, vilket är en del av tillväxtprogrammet. Så småningom ska även en strategi för besöksnäringen tas fram. Strategin är framtagen i samverkan med näringslivet, organisationer och länsstyrelsen.
Inga pengar till primärproduktion
Lars Tomsson (C) uttryckte oro för att statliga pengar, så kallade 1:1-pengar inte får gå till primärproduktion.
– Det jag saknar i strategin är köttproduktionen och mjölkproduktionen. Totalt handlar det om cirka 300 miljoner i regionala och statliga medel som ska användas. Jag känner en oro för att pengarna inte får gå till primärproduktion. Och om det är så, så faller alltihop. Primärproduktionen är grunden i de gotländska gröna näringarna, säger Lars Thomsson.
Oron togs på största allvar av regionfullmäktige och ärendet avbröts och regiondirektör Peter Lindvall lämnade rummet för att ta reda på vad som verkligen gäller. Ärendet återupptogs när Peter Lindvall kunde meddela att farhågorna var sanna.
– 1:1-medel kan inte vara aktuella.
Lars Thomsson yrkade då på ett tillägg i strategin att utreda och bevaka att pengarna ska kunna användas även till primärproduktion. Regionfullmäktige kunde dock inte ändra i texten eftersom strategin är skriven i samverkan med andra. Istället röstade församlingen igenom att regionstyrelsen får i uppdrag att utreda och bevaka frågan om utvecklingsinsatser som gynnar gotländsk primärproduktion.
Följ Helagotland.se på Facebook för senaste nytt om Gotland – där kan du även kommentera och diskutera våra artiklar.