Enligt den senaste folkhälsoenkäten, som genomförs av Folkhälsomyndigheten, är Gotland det län där flest invånare lever på marginalens kant, ekonomiskt. Sexton procent av gotlänningarna har haft en ekonomisk kris under de senaste tolv månaderna, andelen är högst i landet. Flest kvinnor, 18 procent, har haft svårt att betala sina löpande utgifter, mat och hyra.
– Men jag tror inte att det är alarmerande, säger Cora Juniwik, folkhälsostrateg på Region Gotland.
Hon menar att en av förklaringarna är den åldrande befolkningen på Gotland.
– Det är fler pensionärer här helt enkelt, säger hon.
Undersökningen visar även att flest gotlänningar, tillsammans med västmanlänningar och skåningar, saknar en pengabuffert om något oförutsett skulle hända.
– Det förvånar att Gotland sticker ut så mycket i riket, men det finns en logik i lägre marginaler eftersom Gotland har lägre medelinkomst, säger Oskar Lindehejd bankchef på Swedbank Gotland.
Att undersöka ekonomiska förhållanden i samband med folkhälsa är intressant eftersom dessa har ett tydligt samband, berättar Cora Juniwik.
– Forskning visar att de som tjänar mindre och har mindre inflytande över sitt arbete också har sämre hälsa.
Den som har sämre ekonomi har ofta fler sjukdomar och mår sämre psykiskt, det syns i undersökningar över hela världen, enligt Cora Juniwik.
– Ju högre utbildning du har desto bättre jobb har du, vilket skapar en bättre position i samhället. Och ju mer du kan påverka ditt eget liv desto bättre mår du.
Att inte ha en pengabuffert för oväntade utgifter gör att det finns en fara för att saker blir dyrare än nödvändigt, enligt Oskar Lindehejd.
– Om något händer, säg att du akut måste gå till tandläkaren, då är risken stor att du måste ta en kredit om du inte har en buffert, säger han och fortsätter:
– Det visar på vikten av att spara och vara förutseende.
En allmän rekommendation brukar vara att varje månad spara tio procent av sin inkomst.
– Man ska vara medveten om att alla inte har den förutsättningen, säger Oskar Lindehejd, som därför rekommenderar alla att ta kontakt med sin bank för individuell rådgivning om sparande och försäkringar.
Vid nyåret kom en rad förändringar, beslutade av regeringen, som Oskar Lindehejd tror kan påverka de ekonomiska förhållandena.
– Förändringarna talar för att de med lägst marginaler kommer att få det bättre, säger han.
Som ett exempel tar han en ensamstående förälder med två barn som, enligt Swedbanks beräkningar, får 1 000 kronor mer i månaden.
– Det kommer att vara betydelsefullt för att kunna bygga en buffert, säger han.