SÀkerhetsansvarige Christoffer Malmqvist berÀttar att man genast spÀrrar av, om man misstÀnker att det finns risk att puts ska falla ur i större omfattning.
Milda vintrar fÄr fasader pÄ öns kyrkor, hus och putsade fastigheter att fara illa. Hos Norra Gotlands pastorat mÀrks klimatförÀndringarna.
â Det hĂ€r Ă€r ett av, om jag fĂ„r gissa, 150 putsslĂ€pp som vi har, sĂ€ger projektledare Christoffer Malmqvist, ocksĂ„ sĂ€kerhetsansvarig för pastoratets kyrkor, nĂ€r vi klĂ€ttrat upp i byggnadsstĂ€llningarna i Othem kyrka.
Ur tornets sida har stora ytor puts slÀppt och ramlat mot marken. Liknande lÀge Àr det i kyrkorna pÄ FÄrö, i Lokrume, Norrlanda, Fleringe och BÀl. Om en större bit slÀpper kan det handla om vikter pÄ 100 kilo eller mer.
â NĂ€r jag ser ett stort sjok som rasar blir jag orolig för sĂ€kerheten, sĂ€ger Christoffer Malmqvist och berĂ€ttar att ansvariga hela tiden försöker ha koll, och genast spĂ€rrar av omrĂ„det nedanför om man har minsta misstanke om rasrisk.
Kalkputs i stora ytor kan vÀga Ätskiliga kilo nÀr det slÀpper och störtar mot marken.
I februari i fjol störtade en stor bit puts ur tornet i Vall kyrka, sÄ att kyrkogÄrden nedanför snabbt fick stÀngas av.
â Jag var i Eskelhem förra veckan. Det Ă€r lĂ€skigt med sĂ„ mĂ„nga besökare och gĂ„ngar precis nedanför, sĂ€ger byggnadsantikvarie Anna Plahn.
Orsaken till den hÀr vinterns stora problem, som dök upp i liknande omfattning Àven vid samma tid i fjol, Àr klimatförÀndringarna och en utebliven vinter.
â NĂ€r temperaturen snurrar runt nollan suger putsen upp fukten, sĂ€ger Thomas Lindström, byggnadsmiljöspecialist hos pastoratet, och berĂ€ttar att effekten mĂ€rks Ă€ven pĂ„ takbeklĂ€dnader.
I sÄvÀl kyrkans takpannor som tegelpannor pÄ privatbostÀder uppstÄr smÄ sprickor, som fÄr tegel att samlas och tÀppa igen hÀngrÀnnor. Det bidrar i sin tur till Ànnu mer fukt i puts pÄ vÀggarna.
HÀngrÀnnor ska kontrolleras sÄ att de Àr rensade och i full funktion, oavsett om de sitter pÄ en kyrka eller ett hus.
HÀr har putsen slÀppt för att det legat mot en kant i trÀ. Thomas Lindström menar att det finns anledning att som privatperson se om sitt putsade hus efter vinterns hÀrjningar.
För en villaÀgare finns en del att lÀra, om man Àr rÀdd om fasader och takpannor. NÀr vÄren kommer och risken för nattfrost Àr över kan vinterns skador behöva att ses över.
â Ser du sprickor i fasaden, tĂ€ta dem. Och anvĂ€nd puts, inte silikon i tuber, för det blir jĂ€ttedĂ„ligt och stĂ€nger in fukten Ă€nnu vĂ€rre, sĂ€ger Thomas Lindström.
RÄdet Àr att anvÀnda en liknande putsblandning och material som vÀggen bestÄr av, och aldrig bara cement pÄ en kalkputsad fasad.
Othem kyrka Àr ett exempel dÀr puts den hÀr vintern slÀppt frÄn tornet.
Norra Gotlands Pastorat ska efter vintern inventera det totala skadelÀget och se över vad som behöver prioriteras.
Mossa och alger frodas under milda vintrar, och förvÀrrar lÀget ytterligare. Att tvÀtta fasader med för ÀndamÄlet lÀmpligt medel frÄn bygghandeln kan dÀrmed göra att de stÄr emot bÀttre, menar han.
Tidigare uppstod sprickor och putsslÀpp nÀstan alltid pÄ södervÀggar.
â Sedan nĂ„gra Ă„r Ă€r svaret ocksĂ„ vĂ€ggar mot norr, sĂ€ger Thomas Lindström och berĂ€ttar att det dĂ„ till stor del beror just pĂ„ pĂ„vĂ€xt av alger och organiskt material â som inte tvĂ€ttats bort i tid.
I februari i fjol lossnade stora ytor puts i tornet i Vall kyrka. KyrkogÄrden fick spÀrras av.
SÄ hÀr sÄg det ut i Vall kyrka i februari 2024, större omrÄden puts lossnade och föll ner.
I Othem finns kyrkan sedan Är 2006 med i en studie för att studera just putsens olika förmÄgor och egenskaper.
â Man har kommit pĂ„ att man tidigare anvĂ€nt för mager puts, med för mycket sand i putsbruket, sĂ€ger Anna Plahn om vad man bland annat har lĂ€rt sig.
Tillsammans med SamfÀlligheten Gotlands kyrkor kommer Norra Gotlands pastorat, nÀr vÄren kommer, att inventera hur mycket skador det har blivit i vinter.
â Vi fĂ„r prioritera var de största sĂ€kerhetsriskerna och de antikvariska vĂ€rdena finns. Nu sitter vi still i bĂ„ten, sĂ€ger Christoffer Malmqvist.
Studier och titta pÄ bredare arbetssÀtt pÄgÄr. Kanske inte heller alla kyrkor bör putsas? Flera exempel finns, som kyrkorna i TingstÀde och i Bro, som faktiskt klarat sig bra med sina kalkstensfasader genom Ärhundradena utan puts.
â PĂ„ sikt hoppas vi fĂ„ stopp pĂ„ den hĂ€r problematiken, sĂ€ger han.