I förra veckan publicerade Hav och vattenmyndigheten sin bedömning av hur den svenska havsmiljön ”mår”. Åtta år har gått sedan EU:s havsmiljödirektiv blev en del av svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen. I direktivet förbinder sig länderna att ha ”en god havsmiljö” 2020.
Nås målet?
– De flesta länder når inte dit. Men frågan är om vi är på väg mot målet. Och i vilket fall att situationen inte fortsätter att bli sämre, svarar Karin Pettersson, utredare på Hav och vattenmyndigheten.
Krav på Sverige gäller Skagerrak. Kattegatt, Öresund och Östersjön. Bland länderna som omfattas av direktivet bedöms Sverige höra till de som kommit längst med sitt åtgärdsprogram. Men det sker mot en dyster bakgrund; kritiskt tillstånd för fiskarter, som till exempel torsken i Östersjön, övergödning med döda bottnar, alltjämt höga halter av miljögifter som dioxin, kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel – även om det finns exempel på att belastningen minskat.
Övergödningen av Östersjön, utfiskning och miljöutsläpp är sedan länge kända problem.
Vad för havsmiljödirektivet för skillnad?
– En poäng är att det tar ett helhetsgrepp på havsmiljön. Nu handlar det om mångfalden och livsmiljöerna, inte endast beståndet av enskilda fiskarter. Direktivet talar om ekosystem och vi granskar marint skräp och undervattensbuller, för att nämna något, säger Karin Pettersson.
Hav och vattenmyndigheten gjorde en första total bedömning 2012, som ligger till grund för 2015 års åtgärdsprogram som man arbetar efter. Där nämns bland annat insatser mot förlorade fiskeredskap, så kallat spökfiske, stöd till sanering av stränder, riktlinjer för att skydda marina miljöer, och övervakning av främmande invasiva arter.
Den nya inventeringen bygger på miljödata från 2011-2016. Där finns uppgifter om hur klart vattnet är, halterna av miljögifter i levande organismer, antal övervintrande sjöfåglar, samt analyser av haven och kustmiljöerna ur socialt och ekonomiskt perspektiv.
Hav och vattenmyndighetens analys visar att dagens miljötillstånd ”kraftigt begränsar... den nytta vi har av havet”. Yrkesfisket, marin turism och rekreation är de branscher som påverkas mest i negativ riktning.
– Vi är nu inne i nästa cykel, där ett nytt åtgärdsprogram ska vara klart i slutet av 2021. Jag tror att det kommer att bli skarpare formulerat än det gällande, säger Karin Pettersson.