De resultat som SMHI presenterar av mätningar 2018 och preliminära resultat från 2019 visar att utbredningen av syrefria bottnar är inne i en ny fas. Områden som tidigare haft syrebrist är nu regelbundet helt syrefria.
Under 2018 var ytan med helt syrefria bottnar den största som uppmätts sedan mätningarna startade för 60 år sedan. 32 procent av Östersjöns botten led av syrebrist. 22 procent var helt syrefri. Det motsvarar 55 000 kvadratkilometer, vilket kan jämföras med Danmarks yta på 43 000 kvadratkilometer.
2014 och 2015 hade Östersjön stora inflöden av saltvatten, vilket minskade mängden svavelväte och därmed även utbredningen av syrefria områden. Efter det har utbredningen ökad, bland annat i Östra och Norra Gotlandsbassängerna.
– Det behövs både stora inflöden av salt tungt vatten från Västerhavet och insatser på land för att minska övergödningen för att förhindra att det blir ännu sämre, säger SMHI:s expert Lena Viktorsson.
Östersjöns vatten skiktar sig beroende på salthalt. Det gör att nytt syre bara når djupvattnet vid speciella väderförhållanden. För det krävs att vattenståndet ska vara lågt, det vill säga högtryck. Därefter behövs en längre period med lågtryck som får vatten med en högre salthalt att strömma in i Östersjön.
– Orsaken till den ökade syrebristen i de södra delarna av Östersjön är inte klarlagd, men den ökade temperaturen i bottenvattnet skulle kunna vara en bidragande orsak, tror Lena Viktorsson.