I oktober fick regionen frågan om Slite hamn på nytt kan upplåtas för utskeppning av rör. Arbetet ska enligt planerna starta 2018.
När de första två gasledningarna lades ner i Östersjön 2010-2012 användes Slite som utskeppningshamn. För det betalade Nord Stream 80,8 miljoner kronor, pengar som till största delen gick till att rusta upp Apotekskajen. Den här gången behövs inga förstärkningar.
– Nej. Kajen är i gott skick, intygar hamnchefen Mats Eriksson.
Intäkterna från Nord Stream 2 kan alltså förstärka Region Gotlands ansträngda ekonomi. Hur mycket kan det bli?
Det har hamnchefen Mats Eriksson räknat ut.
– Förra gången var man väldigt nöjda med Slite. Då gick 51 000 rör via Apotekskajen. Vi har redan träffat representanter för det nya bolaget. Det verkar som om de vill öka användningen av Slite, säger han.
Nu kan 30 000 rör per ledning ska passera Slite. Enligt planerna ska dubbla ledningar läggas, vilket innebär 60 000 rör.
Utifrån den vanliga hamntaxan har Mats Eriksson räknat ut hur stora intäkterna blir. 30 000 rör ger 25 miljoner kronor, 60 000 rör det dubbla.
– 50 miljoner kronor är ingen orimlig summa, säger Mats Eriksson.
Nord Stream 2 möter dock hårt motstånd från flera håll. Anders Åslund, professor i internationell ekonomi vid Atlantic Council i Washington, ser gasledningen som ett säkerhetshot och en attack på EU:s energipolitik. Han anser att Sverige bör medverka till att stoppa Nord Stream 2.
Hain Reibas, professor emeritus i historia och estländsk försvarsminister 1992-1993, ser ledningen som en risk särskilt för Gotland. ”Med sina färska Nord Stream 2-planer kommer Ryssland att strategiskt uppgradera Östersjöområdet och därmed avsevärt öka demonstrativa överflygningar, närgångna patrulleringar och marina trakasserier ute till havs mellan Viborg och Greifswald” skriver han i en debattartikel i Svenska Dagbladet 12 januari.
Nord Stream 1 blev en stor politisk fråga på Gotland. 2007 beslutade tekniska nämnden att teckna ett hamnavtal med Nord Stream. Det överklagades. Länsrätten rev upp beslutet, eftersom avtalet inte godkänts av kommunfullmäktige. I mars 2008 sa fullmäktige ja till hamnavtalet efter votering 58-13. Men när kommunstyrelsen sedan 2009 yttrade sig till näringsdepartementet avstyrkte man hela projektet med hänvisning till vad den egna energiplanen säger om klimatneutrala bränslen.