Peter Boström är ledarskribent och ansvarig utgivare på Ölandsbladet.
Tongångarna har blivit hårdare på ledarsidorna i partipolitiskt obundna Ölandsbladet. Ledarskribenten Peter Boström har under flera års tid skrivit ifrågasättande ledartexter om varför försvarsmiljarderna från regeringen bara hittar till Gotland och aldrig till Öland?
Droppen torde ha varit när finansmarknadsminister Max Elger (S) besökte Gotland i förra veckan och meddelade att ytterligare 1,6 miljarder kronor satsas på Gotlands regemente.
"Våra öländska 18-19-åringar kommer alltså att förläggas till Gotland för sin värnplikt, medan Öland fortfarande står utan annan militär närvaro än hemvärnet. Trots att det i princip är lika nära till Kaliningrad från Långe Jan som det är från Hoburgsgubben." Skriver han.
Boström har också konkreta förslag, i samma ledartext, på hur han vill att försvarsförmågan ska utvecklas på Öland. Det vore "önskvärt" med någon form av öländskt luftvärnsförsvar samtidigt som han föreslår att värnplikt ska förläggas på den "den strategiskt viktiga ön" Öland.
– Om något skulle hända Öland så har vi ingenting försvarsmässigt mer än hemvärnet, som förvisso är väldigt duktiga, men vi skulle behöva någonting mer att sätta emot, säger Peter Boström.
Han betonar att man inte ville ta resurser från Gotland utan bygga upp något liknande som Gotlands regemente, som man ser som ett framgångsexempel.
Ledartexten, som publicerades i måndags, har redan fått ringar på vattnet. De ledande politikerna på Öland har nu tagit bladet från munnen och kommunalråden i Borgholm och Mörbylånga kommun, Ilko Corkovic (S) och Matilda Wärenfalk (S), har undertecknat en gemensam skrivelse till försvarsminister Peter Hultqvist (S).
– I skrivelsen formulerade vi två frågor till Försvarsministern: Hur ser han på Ölands militärstrategiska betydelse och vilken hotbilden det finns mot Öland i dagsläget? Säger Ilko Corkovic.
Han menar att ölänningar är oroliga och undrar varför man bara har hemvärnet att luta sig mot när det rustas på Gotland och danska Bornholm i Östersjön.
Många medborgare är oroliga för vad som skulle hända med Öland om bron skulle försättas ur funktion.
– Vi ser att både Bornholm och Gotland nu rustas upp. Det enda vi vill är att väcka frågan. Sen finns såklart olika grader av militär närvaro och vi måste inte ha samma nivå som Gotland. Vi känner oss bortglömda och det finns en oro bland medborgarna, vi är också en ö.
Oppositionsrådet Carl Malgerud (M) i Borgholms kommun är även han kritisk till att Öland inte får mer resurser och menar, i en intervju med TV4, att det inte räcker med hemvärnet på ön, som man i dagsläget får hålla till godo med.
– Det är inte bra. Ett hemvärn ska skydda mer lokala anläggningar men kan ju inte stå emot ett militärt angrepp.
Gotlands regemente fick så sent som förra veckan ett anslag på 1,6 miljarder kronor.
Kommunalrådet Ilko Corkovic ser att möjligheterna att rusta upp Öland finns. Han nämner en flygplats som skulle kunna förlängas för att större flygplan skulle kunna landa där.
– Vi anser att Öland är en ö också och vi vill ha svar på frågorna och få diskussion. Det bör finnas något form av försvar, Öland kan ju inte vara helt oväsentligt i det här hänseendet.
Enligt kommunalrådet får man samtal, närmast dagligen, från oroliga ölänningar som följer det försämrade omvärldsläget.
– De frågar om skyddsrum och vad som händer om bron till Öland blir satt ur funktion. Det finns en viss oro och de hör av sig.
Från Långe Jan på södra Öland är det 26 mil till Kaliningrad.