På nyårsdagen formerades styrelsen för bolaget. Nyvalda Agneta Bergquist, Markus Moisejeff, Mats Säfström och Robert von Krusenstierna räknar med att alla i Ljugarn ska få möjlighet att vara med och att bolaget är bildat under första kvartalet i år.
De flesta av öns utvecklingsbolag har startats för att ta hand om någon fastighet; gamla skolan, prästgården eller ett kontor som blivit ledigt. I Ljugarn började det med gamla lanthamnen som hamnföreningen övertog för 35 år sedan. Nu är hamnen i stort behov av renovering.
När Leader Gute kopplades in uppmanades hamnföreningen att ta ett större grepp, för att se Ljugarns problem i ett större perspektiv och utreda hur ortens föreningar kan samverka för att lösa dem. Föreningar finns det gott om, förutom hamnföreningen finns föreningen Ljugarn, bygdegårdsföreningen, Ljugarns idrottsförening, en hembygdsförening, en golfklubb, Lions och kanske ytterligare någon.
Ljugarn är en ort med stora kontraster. Hösten 2016 berättade GA att orten tappat så många av sina bofasta att Ljugarn inte längre räknades som tätort. Samtidigt byggdes det för högtryck för att få plats med ännu fler sommarboende. Medan Ljugarn blir en allt hetare sommarort, så är det desto tystare vintertid.
– Ingen annan ort på Gotland har en sådan dynamik mellan vinter och sommar, säger Agneta Bergquist.
En livaktig ort året runt behövs för att hålla affären och andra företag igång.
– Vi måste påverka regionen så att busstrafiken blir bättre, och vi måste få fler fast boende, både yngre och äldre, säger Mats Säfström som ingått i arbetsgruppen.
Han tycker att Ljugarn kan lära av Virudden. Utvecklingsbolaget i När övertog församlingshemmet, där de byggt lägenheter. Sedan köpte bolaget Gotlandshems kvarter med 16 lägenheter.
Sommaren innebär andra problem för Ljugarn.
– På sommaren får man intryck av att det kan vara 15 000 personer i Ljugarn, säger Robert von Krusenstierna och fortsätter:
– Vi behöver göra något åt stranden. Förbättra sophanteringen, få flera toaletter och parkeringsplatser.
Ett hinder är att det saknas en motpart att förhandla med om stranden. En samfällighet är dock på väg att bildas.
Ett annat problem är reningsverkets kapacitet, som satt stopp för flera nybyggen.
– Allt talar för att kapaciteten byggs ut i år, så att fler kan ansluta sig till avloppsnätet, säger Robert von Krusenstierna som gärna ser en fortsatt utveckling av sommarbebyggelsen.
Efter att utvecklingsbolaget formerats står två saker överst på agendan.
– Vi ska bilda en arbetsgrupp som ska arbeta med stranden, och en arbetsgrupp som ska skapa en hemsida om Ljugarn. Det finns redan ett 20-tal hemsidor om Ljugarn, men vi behöver en på flera språk där all information är samlad, säger Robert von Krusenstierna.
Efter det finns flera andra idéer.
– Vi behöver en besöksnäringsstrategi. Nuförtiden vill många vara aktiva och på egen hand göra saker själva, se och uppleva. Ljugarn har mycket att bjuda på för botaniskt intresserade, för de som vill fiska eller cykla, säger Mats Säfström.
Utvecklingsbolaget ser inte bara Ljugarn som sitt arbetsområde, utan inkluderar även Alskog och Ardre. Kontakt har redan knutits med utvecklingsbolagen i Östergarn och När, bland annat för att undersöka intresset av att knyta ihop När, Ljugarn och Katthammarsvik med en cykelväg.