När utvecklingsbolaget, Nygarn Utveckling AB, kände sig klara med sin uppmärksammade vatten- och avloppsanläggning började man genast fundera på vad man kunde sätta tänderna i härnäst. Jo, man skulle satsa på att bygga upp Sveriges största solcellsanläggning. Svenska Kraftnäts beslut om att skrota planerna på en tredje kabel mellan fastlandet och Gotland satte dock käppar i hjulet för det projektet.
– Först blev man förbannad, men så började vi tänka i mer konstruktiva banor, sa Gunnar Bendelin, ordförande i Nygarn Utveckling AB, strax efter beslutet.
Regeringens uppdrag till Energimyndigheten att låta Gotland stå som pilotområde för omställningen till helt förnybar elproduktion gav utvecklingsbolaget en nytändning. Man sökte pengar för ett nytt projekt från Leader Gute. Nu har man fått ett positivt förhandsbesked och med drygt 400 000 kronor kan förstudien av projektet Austerland energi påbörjas.
– Det nya projektet handlar om att vi vill skapa ett lokalt energinätverk och ta till vara på bygdens förnybara resurser, som sol, vind och biobränslen. Det kan skrivas fina miljöavtal i Paris, men till slut måste arbetet göras lokalt, säger Wolfgang Brunner som är sommarboende i trakten och engagerad i projektet.
– En viktig del i föstudien är förankringsarbetet. Vi ska inte vara någon liten isolerad grupp, fyller Gunnar Bendelin i.
Och redan i går på den årliga medeltidsmarknaden i Gammelgarn påbörjades det arbetet. Runt en stor plåtcylinder samlades nyfikna besökare för att få veta mer om biokol, en nygammal produkt som åter blivit högintressant.
– Egentligen skulle vi ha visat hur processen går till väldigt konkret och folk skulle få med sig biokol hem, men den här lokalt tillverkade plåtbehållaren fick vi först i går, så vi har inte hunnit testa den. Dessutom råder ju eldningsförbud, säger Wolfgang Brunner.
Biokol framställs genom en syrefri upphettning, eller pyrolys. Man kan förvandla till exempel skräpvirke, rötslam, gamla ensilagebalar, kvistar och grenar till biokol. Kolet blir till ett pulver och bitar av poröst träkol som kan användas till exempel som jordförbättrare. Biokolen binder även den koldioxid som växterna tagit upp, så att koldioxiden stannar kvar i marken.
– Mikroplaster, läkemedelsrester och annat försvinner eller förstörs i pyrolysprocessen. Biokolen kan även användas som filter vid rening av gråvatten. Ja, som du hör är vi helt frälsta, skrattar Wolfgang Brunner.
Vid tillverkningen bildas ett energiöverskott för elproduktion och gas som kan användas som drivmedel. Enligt Gunnar och Wolfgang finns inte den här mixen som projektet ska arbeta fram någon annanstans.
En referensgrupp har bildats med representanter från Geab, Campus Gotland, länsstyrelsen, Region Gotland och LRF. I slutet av augusti ska gruppen samlas för ett första möte och dra upp riktlinjerna för vad som ska göras.
– I slutet av januari 2019 ska förstudien vara klar. Därefter tar vi nästa steg och söker pengar från Klimatklivet för att komma vidare.
Hur kommer det sig att ni här ute på Östergarnslandet vågar satsa på så storskaliga projekt?
– Vi är ju inte precis blyga med att tala om vad vi håller på med och då dyker det upp intresserade människor som kan tillföra projektet kunskap, säger Gunnar Bendelin.