Med nuvarande avtal har färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet kostat staten cirka 400 miljoner kronor per år de senaste åren. Den 1 februari 2017 träder det nya avtalet i kraft. I höstbudgeten räknar regeringen med att trafiken blir 100 miljoner kronor dyrare, men är bara beredd att ge 49 miljoner kronor extra. Resterande summa måste Trafikverket ta från det anslag som används för andra infrastruktursatsningar, exempelvis vägar och järnvägar, brobyggen och utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm.
När upphandlingen av färjeavtalet inleddes 2013 bedömde Trafikverkets dåvarande generaldirektör Gunnar Malm att nästa avtal skulle innebära både bättre kvalitet samt miljövänligare trafik och dessutom bli billigare för samhället.
Även om anslaget ökar med 100 miljoner kronor nästa år räknar Trafikverket med att avtalet inte blir dyrare. Man måste se till kostnaden för hela den tioåriga avtalsperioden.
– Det nya i avtalet är att vi har ett fast pris på 498 miljoner kronor per år för hela avtalsperioden. Den summan är räknad utifrån 2013 års prisnivå, med hänsyn tagen till att inflationen under avtalsperioden blir två procent per år, säger Lars Hellström vid Trafikverket.
Fördelen med fast pris, förklarar Lars Hellström, är att det blir lättare för Trafikverket att planera när kostnaderna är fastställda tio år framöver.
– Det enda som kan justera nivån är om bränslekostnaden ändras. Stiger den betalar vi hälften, minskar den får vi pengar tillbaka, säger Lars Hellström.
Skulle inflationen bli högre än beräknat kan Destination Gotland kompensera det med biljettpriset. Där finns dock ett indexreglerat tak för gotlänningar och gods, medan övriga saknar skydd för höga höjningar.
I höstbudgeten meddelar regeringen även att man skrotar planerna på att avveckla gotlandstillägget för godstransporter. Tillägget, som funnits sedan 1976, har ständigt kritiserats och första beslutet att avveckla det tog riksdagen 1996.
Gotlandstillägget tar godsföretag ut på transporter i hela landet för att hålla kostnaderna nere för frakter till och från Gotland. När det infördes var det 0,9 procent, som sänkts till nuvarande 0,4 procent. Det beräknas ge transportföretagen 35- 80 miljoner kronor.
Bland de som krävt att det tas bort finns förre riksdagsmannen Christer Engelhardt (S). I budgeten kallar regeringen tillägget ”otidsenligt och problematiskt”. Det finns dock oklarheter om vad som skulle hända om det tas bort. Regeringen är inte beredd att tillsätta den utredning som krävs för att klargöra konsekvenserna.