Från och med den 1 september ingår vaccination mot rotavirus i det allmänna vaccinationsprogrammet, och därmed får regionen statligt stöd för att erbjuda vaccinet. Alla nyfödda på Gotland, omkring 500 per år, kan få vaccinet och den första av två doser ska ges från sex till tolv veckors ålder.
Rotavirusinfektion är den vanligaste formen av allvarlig magsjuka som drabbar barn. Ett barn med rotavirusinfektion kräver mycket omvårdnad från föräldrarna, i synnerhet eftersom de förlorar så mycket vätska.
– Den stora risken är att man behöver uppsöka sjukvården för att man blir uttorkad, och i vissa fall behövs intensivvård, säger regionens barnöverläkare Anna Levin.
Vaccinet ges som en vätska i munnen vid två tillfällen. De vanligaste biverkningarna är mildare symptom på rotavirusinfektion, till exempel diarré och kräkningar. En mer allvarlig biverkning är tarminvagination som innebär ett stopp i tarmen och kraftiga smärtor för barnet.
– Men det är ytterst, ytterst sällsynt, säger Anna Levin.
På Gotland har vaccinet endast getts till det fåtal barn vars föräldrar själva efterfrågat och bekostat det. En av vaccintillverkarna uppskattade 2017 att omkring en procent av de gotländska barnen är vaccinerade. Anna Levin:
– Vaccinationsgraden är väldigt låg, i och med att vi inte haft det i allmänna vaccinationsprogrammet.
Ett tiotal regioner har föregått staten och börjat erbjuda vaccination sedan flera år tillbaka. Region Jönköpings län har gett vaccinet sedan 2014, och där har en studie visat att antalet sjukhusvistelser för barn som insjuknat i rota minskat kraftigt, en halvering mot innan vaccinet började ges. Skälet till att det inte införts tidigare på Gotland är i huvudsak att regionen följer det allmänna vaccinationsprogrammet, men fördelarna för andra län har också varit större.
– Jag tror att många av de landsting som gått före har haft större incitament. Många storstadsregioner har en väldigt hög beläggning under infektionssäsong, säger Anna Levin.
Andra regioner har infört det av ekonomiska skäl. Utöver att det blir färre Vab-dagar kan det innebära att man sparar pengar genom att färre vårdplatser behöver hållas öppna. Men för Gotlands sjukvård skulle fördelarna inte vara lika stora, mycket på grund av att vårdplatser inte kan stängas på samma sätt som på fastlandet.
– Det har inte funnits någon politisk drivkraft att driva igenom det av ekonomiska skäl, säger Anna Levin.