Han sitter på svart guld

På tv gör familjen Ewing i Dallas upp om oljemiljonerna. I skogen vid Butrajvs i Norrlanda kliar sig markägaren Ingvar Johansson under kepsen. 300 meter under mark i den skogshage han köpte för några år sedan finns det svarta guldet.

Ingvar Johansson följer inte maktkampen på Southfork i tv, men till hösten kan han få sitt eget Dallas - om än i blygsammare skala.

- Det är tur att det inte finns de volymerna här, då hade markpriserna nog påverkats och drivit upp fastighetspriserna, säger Ingvar Johansson.

Även om oljebolaget hittar olja får han inte ett öre.

- Man är inte ute efter att bli någon miljonär, men någon slant extra som man inte hade räknat med kunde man ha fått, säger han.

Lagen är glasklar, Ingvar Johansson äger skogen och de röda lingonen på marken. Det som finns djupare ned har han ingen rätt till.

Tidigare har Opab borrat 241 hål på ön, Gotlandsolja AB 82 hål och mellan 1972 och 1992 utvanns 630 000 fat olja. Då var oljan billig. I dagens pris skulle det motsvara över 400 miljoner kronor.

Förnyat intresse
De höga priserna har fått bolaget Shale Oil att hoppas på nya fyndigheter. Markägaren Ingvar Johansson läste nyheten i Gotlands Allehanda.

- Man hajade till lite. Men jag har ingenting emot om de borrar, så länge de använder den gamla borrplatsen. Där har man redan gjort intrång, säger han.

Ingvar Johansson tror inte det finns några större oljereservoarer under hans marker. Hittar bolaget olja kommer han inte att motsätta sig ett borrtorn. Han menar att jämfört med stenbrytningen på norra Gotland är naturpåverkan minimal.

Svart minne
Vid Bringes, en bit bort i socknen, bor Philip Willners. I en liten flaska förvarar han det svarta minne som han har kvar från förra gången olja pumpades i Norrlanda. Då var oljeriggen igång dygnet runt, bara några hundra meter från hans hus.

- De fick upp 25 fat olja om dagen. Bringesoljan var så fin att den kunde användas direkt, utan att raffineras, säger Philip Willners.

Om Shale Oil skulle hitta stora volymer befarar Philip Willners att hantering och transporter kan medföra risker.

- Tänk vilket elände för Gotland om de skulle hitta en jätteficka. Blir det så hoppas jag att de uppe i Ojnareskogen kommer hit. Vattentillgången är känslig. Jag har hellre ett vindkraftverk än ett större oljetorn som granne, säger Philip Willners.