Lär unga strategier som skyddsnät

Unga kränks och utsätts för sexuella övergrepp på nätet. Genom att ge dem kunskap och strategier hoppas skolkurator Julia Chinette sätta stopp i tid.

Skolkurator Julia Chinette pratar sociala medier med eleverna i Högbyskolans årskurs 6. Genom att ha strategier för livet på nätet klarar de sig bättre, menar hon.

Skolkurator Julia Chinette pratar sociala medier med eleverna i Högbyskolans årskurs 6. Genom att ha strategier för livet på nätet klarar de sig bättre, menar hon.

Foto: Henrik Radhe

Nätkränkningar2018-05-07 08:00

För unga är det oundvikligt att inte stöta på nätmobbning, groomning och sexuella trakasserier. Det menar Julia Chinette, skolkurator för Klinte- och Högbyskolan.

På grund av det hårda klimat som råder på sociala medier har Julia Chinette valt att utöka det förebyggande arbete som görs för eleverna i årskurs 5 även till dem mellan årskurs 4 och 9.

– Det händer så mycket och det här är deras vardag, säger hon och välkomnar eleverna i årskurs sex på Högbyskolan till en timmes förebyggande arbete om utsatthet på nätet.

Genom att vara förberedda och lära sig se små tecken som fungerar som varningsklockor kan de undvika att råka illa ut, lurade av vuxna som låtsas vara jämnåriga med de barn de kontaktar på nätet.

– Fundera över språket och om personen verkligen är den som den utger sig för att vara. Och träffa aldrig någon ensam på riktigt, råder Rikskriminalen eleverna, i det färska informationsmaterial som skolkuratorerna på Gotland har tagit fram.

Klassen är nyfiken på ämnet och många räcker upp handen med synpunkter.

– Det finns personer som tar kontakt med barn och ungdomar även på Gotland. Därför är det så himla viktigt att veta vem man skriver med, säger Julia Chinette.

Enligt en rapport från Friends tror åtta av tio föräldrar att de vet vad deras barn gör på nätet. Men nästan var femte tjej har utsatts för sexuella trakasserier på sociala medier.

– Jag tycker att det är hemskt och det borde inte vara så. Var försiktig med vad du skriver och vad du lägger ut, säger eleven Märta Kristoffersson.

Bänkkompisen Leonard Ronanders råd till föräldrar är att våga fråga sina barn hur dagen varit på nätet, och att inte ge sig om svaret uteblir.

– Fråga dem vad de gör eller om du får kolla. Om de inte vill säga det, fråga igen. Det känns som att det är få föräldrar som har koll på vad barnen gör på nätet, säger han.

På klassens lektioner har lärarna tidigare pratat bland annat om höstens me too-rörelse och om den pågående rättegången mot en gotländsk man misstänkt för omfattande barnsexbrott på nätet. Om man råkat illa ut råder Julia Chinette dem att alltid våga berätta för en förälder eller annan vuxen vad som hänt.

– Det som hänt är inte barnens fel, säger hon och menar att de som drabbats kan skuldbelägga sig.

I sitt arbete finns hon hellre ute på skolan bland eleverna och på sociala medier än på sitt arbetsrum. Även via Snapchat och Facebook kan de prata med henne.

– Då kan man fånga upp förebyggande där det händer, säger Julia Chinette.

Fakta

Var kritisk och fundera på om det du läser på nätet är sant.

Ljug inte, använd ditt riktiga namn när du skriver och kommenterar.

Såra ingen, tänk efter innan du skriver om det gäller någon annan än dig själv.

Anmäl det som inte känns okej till hemsidan du ser det på.

Som förälder, våga fråga om allt varit lugnt på sociala medier lika väl som om det varit en bra dag.

78 procent av vårdnadshavarna i Friends studie påstår att de vet vad barnen gör på nätet.

18 procent av tjejerna har utsatts för sexuella trakasserier.

För killarna är andelen 6 procent.

Källa: De gotländska skolkuratorernas material

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om