Fokus har varit på kärleken i det arbete som initierats av skolans kurator Julia Chinette. Men det är ingen tvekan om att det också finns avigsidor med de sociala medierna.
Var tredje ung i åldern 10-16 år har utsatts för kränkningar på nätet, var femte tjej uppger att de blivit utsatta för sexuella trakasserier, enligt organisationen Friends nätrapport 2017.
Klinteskolan lär inte vara något undantag, därför tycker eleverna att projektet varit så viktigt.
Gustav Andersson tror att det givit, och kommer att ge, resultat.
– Nu tror jag man tänker efter lite mer så man in te skriver något dumt, säger han.
Terminen inleddes med en lägerskola i Stenkyrka och därefter har man under ett antal lektioner utgått från rapporten ”Nätmobbning, näthat och nätkärlek”, skriven av Elza Dunkel, forskare i pedagogik.
– Vi har pratat om hygienen på nätet, vad man skriver och hur, berättar Julia Chinette, kurator för såväl Klinteskolan som Högbyskolan i Hemse.
Klassens uppgift har varit att ta fram en affisch, en kortare film och en handbok per grupp.
När GT träffar fyra av eleverna är korridorerna fyllda av affischer med budskapet om en bättre nätmiljö.
För att det kan vara si och så med den är Gustav Andersson, Ellen Lindby, Casper Pettersson och Thuva Eriksson överens om.
– Ibland börjar det som ett missförstånd, sedan kan någon lägga sig i en chatt och så bara växer det, säger Thuva.
”Hata hat” och ”Jag är mot mobbning ” står det på några av planscherna. I handböckerna finns tips om vart elever som känner sig kränkta kan vända sig, bland annat till skolans kamratstödjare Spirits.
I dag, torsdag, ska arbetet redovisas för skolans övriga elever, från årskurs fyra och uppåt. Under kvällen är det klassens föräldrar som lär få sig ett kunskapslyft.
Dessa har nämligen noll koll. Det är i alla fall Casper Petterssons teori:
– De kan få reda om något hänt långt senare genom någon lärare eller så, men de har ingen aning om hur det är på sociala medier, säger han.
Hur är det, då?
– Det är lätt att slänga iväg något dumt, jag tror alla varit med om det, nu tror jag man tänker efter lite mer, säger Gustav Andersson.
Genom det här arbetet har de fått en annan förståelse för hur ont ett enda litet förfluget ord kan göra.
Som när någon bombarderas med bollar, fast på insidan.
– Killar ska ofta vara hårda och inte gråta och så, men det gör lika ont på oss. Bara det att vi inte visar det, säger Casper Pettersson.
– Det är nog en hel del på skolan som är utsatta. Vi hoppas att det ska bli bättre av det här, säger Ellen Lindby.
De sociala medierna är en integrerad del av livet för dem som vuxit upp med dem, ständigt uppkopplade kan det rent av kännas konstigare att kontakta någon i verkligheten än via mobilen.
– Det här är ungdomarnas värld, de vet inget annat. Den största kunskapsbristen finns kanske egentligen hos oss vuxna, säger Julia Chinette.
Och det är också där de flesta kränkningar faktiskt sker. I tidigare nämnda Friends-rapport uppger åtta av tio 16-åringar att de sett vuxna bete sig illa online.
Men så var det det där med kärleken och tryggheten. För även om nätet kan användas till mycket ont finns det även goda sidor.
– Kärnan i arbetet har varit att kunna känna sig trygg på nätet, säger Julia Chinette.