Det suger till i magen nĂ€r jag sticker upp huvudet genom luckan och NĂ€suddens vindkraftspark breder ut sig runt om mig. FrĂ„n 85 meters höjd ser man milsvida ut över Ăstersjön, Burgsviken och Sudret. LĂ€ngst bak pĂ„ vindkraftverkets tak fyller HĂ„kan Wallin pĂ„ kylarvĂ€tska.
â Tar du de hĂ€r? sĂ€ger han och langar tillbaka tvĂ„ tomma dunkar, innan han försiktigt men vant klĂ€ttrar upp och stĂ€ller sig bredbent pĂ„ navets tak.
Som vindkrafttekniker gÀller det att inte vara höjdrÀdd, för maskinrummets tak Àr smalt och det finns inga staket att hÄlla fast vid.
HÄkan Wallin har efter 20 Är hos Vestas vant sig vid höjden, men har fortfarande respekt för den. SÄ lÀnge man tar riskerna pÄ allvar och följer sÀkerhetsrutinerna sÄ kan olyckor undvikas. HÄkan har skyddsglasögon, hjÀlm pÄ huvudet, skor med stÄlhÀtta och Àr iklÀdd en sele som fÀsts med tvÄ rejÀla karbinhakar pÄ taket.
Jag langar vidare dunkarna till Thomas Hövling, teknisk ledare pÄ Vestas och vÄr guide den hÀr dagen.
â Det hĂ€r Ă€r ett farligt jobb om man inte har rĂ€tt utbildning och Ă€r fokuserad. Vi Ă€r pĂ„ hög höjd och det finns mycket annat Ă€n höjden som det finns risker med. Det Ă€r energi, som hydraulik och elektronik som vi jobbar med ocksĂ„, och högt tryck, tunga verktyg och tunga delar. Men vi gör vad vi kan för att undvika att det sker olyckor, lĂ€gger mycket tid och energi pĂ„ det förebyggande, sĂ€ger han.
Tillsammans har Thomas och HÄkan jobbat 34 Är i branschen och ingen av dem har varit med om en allvarlig olycka.
Vindkrafttekniker Ă€r i dag ett hett yrke om man ser till efterfrĂ„gan pĂ„ arbetskraft. Vindsnurrorna har brett ut sig över landet i snabb takt och flera gigantiska projekt till havs vĂ€ntar pĂ„ klartecken för att fĂ„ börja bygga â inte minst utanför Gotland.
Om jĂ€tteprojekten blir verklighet skulle det kunna innebĂ€ra mer vind i seglen för branschen pĂ„ ön Ă€n vad de upplevt pĂ„ mĂ„nga Ă„r. Efter att just NĂ€sudden etablerades som landets vindkraftstĂ€taste omrĂ„de under 90-talet har det gĂ„tt allt trögare att fĂ„ tillstĂ„nd för nyetableringar runt om pĂ„ ön. Ărnar, grannar och försvarets intressen har ofta stĂ„tt i vĂ€gen.
â Vi har inte fĂ„tt bygga nĂ„gra vindkraftverk pĂ„ lĂ€nge, sĂ€ger Andreas Wickman, vice ordförande pĂ„ Gotlands vindelproducenter.
Trots att den lokala vindkraften stÄr för hÀlften av öns totala elkonsumtion, finns det just i dag inget skriande behov av ny arbetskraft.
â Det Ă€r en viss mĂ€ngd verk och en viss mĂ€ngd tekniker. Och gotlĂ€nningar Ă€r över lag bra pĂ„ att vara kvar pĂ„ sina arbetsplatser, sĂ€ger han.
VĂ„r dag som vindkrafttekniker började inte pĂ„ 85 meters höjd, utan pĂ„ Vestas kontor i Ăsterby industriomrĂ„de i Visby. Varje morgon samlas de dĂ€r för att se vilka planerade underhĂ„ll som ska göras och om det Ă€r nĂ„got oförutsett som har hĂ€nt.
â VĂ„ra vindkraftverk Ă€r vĂ€l övervakade, det Ă€r vĂ€ldigt sĂ€llan vi missar att en turbin stĂ„r still, sĂ€ger Thomas.
Han sitter framför en skÀrm med en sammanstÀllning av bolagets vindkraftverk pÄ ön. Om nÄgot Àr fel larmas han och fÄr en indikation pÄ vad som verkar vara felet. Just nu fungerar alla som de ska.
Han klickar upp ett av dem och ser att den just nu producerar 1 300 kilowatt dÄ vindstyrkan Àr 8,6 sekundmeter. Det Àr det vindkraftverket som nu ska fÄ sin 12-Ärsservice.
Efter 7,5 mil ner lÀngs kusten kör vi in mellan Äkrarna och vindkraftverken pÄ NÀsudden. Det Àr vÀldigt platt, ont om trÀd och flera av vindkraftverken stÄr precis dÀr havet möter land. Perfekta förhÄllanden för att fÄ mycket vind i turbinerna och mycket el ut i elnÀtet.
Vi nĂ€rmar oss det 85 meter höga tornet â vitt, smalt och strömlinjeformat. Vindturbinen stĂ„r för ovanlighetens skull still.
â De gĂ„r ju vanligtvis 24 timmar om dygnet. Men vid rörelse undviker vi att jobba, sĂ€ger Thomas innan han tar klivet in genom stĂ„ldörren i tornets fot.
DĂ€rinnanför finns kontrollpaneler, elektronik, en stege till toppen och â som tur Ă€r â en minimal hiss. HĂ€rnere kan man undersöka felkoder och stoppa och starta turbinen. Det har serviceteknikerna HĂ„kan Wallin och Max Nilsson redan gjort och Ă€r nu uppe i maskinrummet och arbetar.
VÀl uppe hittar vi först bara HÄkan. Men metalliska ljud hörs frÄn rotorbladens nav. Snart syns en ljuskÀgla innan Max dyker upp ur ett smalt utrymme mellan den stora vÀxellÄdan och vÀggen. PÄ huvudet sitter en hjÀlm och en tÀnd pannlampa.
â Jag har varit ute och fyllt pĂ„ smörjpumpen med fett till vinglagren, berĂ€ttar han.
Enligt HÄkan kan det de gör kÀnnas igen av alla som nÄgon gÄng Àgt en bil.
â Vi hĂ„ller pĂ„ med en service. Det gör vi varje Ă„r. Man byter filter efter intervall, smörjer och ser över. Det Ă€r som en bilservice kan man sĂ€ga, fast i ett större format.
Vestas har i dag inga luckor i bemanningen. Trots det startar en ny yrkeshögskoleutbildning till vindkrafttekniker pÄ ön i januari 2024. Thomas tycker ÀndÄ att det Àr vÀrt att söka till utbildningen.
â Det finns gott om jobb pĂ„ fastlandet. Och jag hoppas och tror att det kommer byggas bĂ„de till havs och pĂ„ Gotland framöver, sĂ€ger Thomas.