Förstudien ”Förutsättningar för ullfiberbaserad industri på Gotland” presenterades för representanter för Region Gotland, länsstyrelsen, Grönt centrum och fårföreningarna på Gotland i juni. Där slogs fast att det finns en tydlig utvecklingsvilja inom den gotländska ullbranschen.
Det finns en god tillgång på råvara och ett växande konsumentintresse för hållbara material. Tillsammans med en god kunskap om ullförädling på ön ger det ett fruktbart underlag för att skapa ett ullcentrum här.
– Det finns tre spinnerier på ön idag. Förutom dessa, finns många andra som håller på med till exempel hantverk och ullprodukter till kontorsmiljöer, säger Mats Pettersson.
Gotland är det län som, efter Västergötland, har flest får i Sverige med omkring 70 000 djur. Få och stora djurbesättningar på en relativt begränsad yta ger förutsättningar att utveckla en industriellt effektiv insamling, slår rapporten fast.
– Dessutom har vi materialet på nära håll. Det framhävs i diskussioner om krisberedskap också som något som gör industrin mindre sårbar, säger Mats Pettersson.
Ull är en förnybar råvara. Alla svenska får klipps 1 - 2 gånger per år och en stor del av den naturfibern kan inte tas omhand i dag.
På Gotland beräknas den årliga ullskörden till drygt 100 ton och endast 50 - 60 procent används för vidareförädling. Det är dock en stor andel jämfört med landet i övrigt.
Idag skickas ullen till bland annat Storbritannien för tvätt.
– Frakt är i regel billigt, så det finns inte direkt någon ekonomisk vinst med att sluta skicka iväg ullen för tvätt. Det är främst en miljöbelastning, som vi kan spara på genom att tvätta ullen lokalt, säger Mats Pettersson.
På Ullkontoret i Endre har Jenny Andersson och Hans Bulthius lagt flera år på att bygga upp Nordens största ulltvätteri.
–Vi upptäckte att mycket ull slängs. Vi är det enda stora tvätteriet i Norden, men det gäller att få lönsamhet i det, säger Hans Bulthius.
Han är byggare från början, Jenny Andersson arkitekt.
– Industrin behöver byggas ut, de flesta spinnerier tar på ett år hand om vad vi tvättar på en, två dagar, säger hon.
I början fick de ull gratis av lokala fårbönder.
– Det gjorde att vi kunde testtvätta i maskinerna, annars hade vi inte kunnat starta. 2015 började vi köpa in ull, för att kunna ställa krav på kvalitet och sätta pris beroende av hur smutsig ullen är.
Runt 50 - 60 bönder på ön har levererat till Ullkontoret.
Och det finns fler miljövinster med att utveckla ull som material för kläder, möbler och annat:
– Sedan 70-talet har fokus varit på bomull och syntet, men nu är det en hausse för naturmaterial som ull. Vattenförbrukningen när ull produceras är ungefär en tiondel av vattenmängden för andra material, säger Mats Pettersson.
Plattformar för affärsmässig samverkan saknas och förstudien efterfrågar nätverk för att öka utveckling och innovation, samt en koordinator för att arbetet inte huvudsakligen ska grundas på ideella krafter.
Av Almi Expand ska Hushållningssällskapet Gotland till hösten få hjälp med att utveckla nya ullprodukter.
– Det finns många idéer som att ta fram och sälja en produkt där ullen är helt och hållet Gotlandsproducerat. Att sälja ull som är både svenskproducerad och svensktvättad bör marknadsföras, det har ett värde att tala om att det är närproducerat, säger Mats Pettersson.
Målet är att ett ullcentrum ska finnas inom tre år.