Han sätter stopp för översvämmade åkrar

En fungerande markavvattning är en förutsättning för att ett jordbruk ska ge höga skördar. Thomas Nilsson från Bara, dränerar åkermarker på Gotland med en GPS-styrd dikningsplog.

Uråldrig. Att dränera åkermark är en uråldrig metod. Förr grävdes diken för hand, idag görs det med en GPS-styrd dikningsplog.

Uråldrig. Att dränera åkermark är en uråldrig metod. Förr grävdes diken för hand, idag görs det med en GPS-styrd dikningsplog.

Foto: Kerstin Klint

MODERN LÖSNING2018-05-08 09:30

Det är full fart på en åker i Lokrume. Thomas Nilsson som driver företaget Bara Mark har precis anlänt med sina maskiner för att dränera drygt åtta hektar åker. En 30 ton tung GPS-styrd dikningsplog matar fram på gigantiska larvfötter, och plöjer en djup fåra i den tungt packade lerjorden. Jämsides med plogen förser en vagn kontinuerligt maskinen med grus, som packas runt hela slangen. Det dammar och yr från gruset, som rasslar ner i den djupa fåran.

– En fungerande dränering är det viktigaste för jordbruket, att få växterna att växa och trivas, säger Thomas Nilsson.

Att dränera odlingsmarker är en uråldrig metod för att få bort överskottsvatten. Historiskt sett har vattenavrinning utförts med hjälp av bland annat stendiken och tegelrör.

– Större delen av de gotländska fastmarksjordarna har ju någon gång täckdikats, men för många är det dags att göra om det, säger Thomas Nilsson och fortsätter:

– De maskiner vi kör med idag är ju mycket större och tyngre än tidigare. En blöt mark packar man väldigt mycket lättare, det kan bli skador för flera generationer framåt.

Thomas Nilsson har märkt av en ökad efterfrågan på dränering efter det senaste årets höga nederbördsmängder, med sura åkrar som följd.

– Det har absolut blivit en större efterfrågan, det är fler som märkt av behovet. Men det är ju naturligtvis en kostnadsfråga, det är för dålig lönsamhet i jordbruket. Men samtidigt kommer man in i en ond cirkel, att det växer sämre och sämre.

Det krävs noggrann planering innan man täckdikar. Thomas visar en karta med täckdikningsplanen för den aktuella åkern i Lokrume, som ser ut som ett underjordiskt ledningsnät, där det är noggrant uträknat var slangarna ska gå. Det är viktigt att slangen hamnar på rätt djup, och att lutningen blir korrekt.

– Innan vi sätter igång ger sig min bror Johan ut på åkern på en motorcykel med en GPS för att samla detaljerad information. Den känner av höjden på åkern, allt bygger ju på att vattnet ska ledas bort genom ett självfall.

Informationen bearbetas och visualiseras därefter i ett datorprogram där man gör en dikningsplan, så att alla ledningar ska klara fall och längd. Rörens placeringar har ett avstånd på mellan 12 till 36 meter, beroende på jordartens genomsläpplighet, och vad man ska odla. Täckdikningsplogen styrs av en GPS, för en exakt utplacering av slangarna. Plaströren som är perforerade, grävs ner på ett djup på cirka en meter tillsammans med finkrossat grus.

– Slangen är perforerad på grund av att vattnet ska tränga in i ledningen och gruset blir som ett filter, så att det inte tränger in till exempel sand och slam.

En annan viktig aspekt med dränering är att rötterna ska få syre. Genom dränering får du även en ökad bärighet på marken. – Det kanske allra viktigaste med dränering är att maskar och mikroorganismer trivs och överlever. Man får ner syre i marken, och genom det skapar du mer växttillgängligt vatten. Dräneringen gör därmed lika mycket nytta en torr sommar som en blöt höst, för att rotsystemet får en chans att gå ner på djupet.

Miljönyttan med dränering är även ett ämne som Thomas Nilsson återkommer till.

– Växten har större chans att ta upp den tillförda näringen när det är dränerat, och det innebär ju därmed en miljönytta att man får ut en större skörd per hektar. Då minskar behovet av växtskydd.

Gösta Cedergren på länsstyrelsen på Gotland, berättar att markägare inte får något investeringsstöd som är direkt riktat till dränering av åkermark. Det finns ingen exakt statistik över hur stor åkerareal som täckdikats på Gotland, men en större enkät gjordes 2013, berättar han. Den visar att 72 procent av åkerarealen är tillfredsställande dränerad, och att cirka 40 procent av den är systemtäckdikad. – Behov av ny täckdikning eller omtäckdikning är omkring 36 procent av åkerarealen, cirka 30 000 hektar. Uppskattningsvis kommer cirka 5 000 hektar att genomföras inom en 5-årsperiod. Det är alltså stor skillnad mellan behovet och vad som uppskattningsvis kommer att genomföras, berättar Gösta Cedergren.

En av de lantbrukare som täckdikat en del av sina åkrar är Bengt Björkegren, ägare av gårdarna Fjälls och Bjers i Endre. Thomas Nilsson har precis lämnat gården med sina maskiner, där han dränerat 30 hektar av Bengt Björkegrens marker.

Bengt Björkegren ser stora fördelar med dränering, även om det är sandjordar.

– Täckdikning känns väldigt upplyftande måste jag säga. Man kan ju börja vårbruket någon dag tidigare och det är genomgående positivt om man har blöta och besvärliga åkrar. Eftersom vi har känning av sommartorka så tvingas vi emellanåt att vattna, då är det viktigt med en ordentlig dränering.

Tror du att din investering lönar sig?

– Det måste man ju tro på, annars hade jag inte gjort det här. Man går till ett kreditinstitut och så får man räkna med att det betalar sig på 20 år, säger Bengt Björkegren med ett stort skratt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!