Strid mellan Pigge Werkelin och länsstyrelsen

En strid mellan länsstyrelsen och Pigge Werkelin om ett våtmarksområde i Brissund har blossat upp. Det handlar om det är en våtmark som fyllts igen med jord eller inte.

En anmälan om att någon har dumpat jordmassor i en våtmark på en fastighet i Väskinde har lämnats till länsstyrelsen.

En anmälan om att någon har dumpat jordmassor i en våtmark på en fastighet i Väskinde har lämnats till länsstyrelsen.

Foto: Henrik Radhe

MILJÖÄRENDE (GA)2018-11-28 11:03

Länsstyrelsen har skickat ett föreläggande till Pigge Werkelin om att omedelbart sluta med att dumpa jordmassor i en våtmark på sin mark. Pigge Werkelin som är fastighetsägare, säger att jordmassorna körts på åkermark vid sidan om våtmarken och att ambitionen är att säkra våtmarken.

– Vi har dämt upp runt våtmarken så att vi ska få mer vatten dit. Ett dike avgränsar våtmarken från åkermarken, säger han och förklarar att det runnit ut en del vatten över åkermarken.

– Vi har fyllt upp på rätt sida, säger han som också påpekar att de tidigare grävt bort ett jordlager på åkermarken och att de nu lägger på ett nytt lager.

Det är länsstyrelsen på Gotland som fått en anmälan av en privatperson som sett att lastbilar kört i skytteltrafik och dumpat jordmassor i vad de tror är en våtmark. Vattenhandläggare från länsstyrelsen på Gotland har varit på plats och inspekterat verksamheten på den aktuella fastigheten Väskinde Butter 6:22.

Enligt länsstyrelsen har jord schaktats upp så att delar av våtmarken har fyllts upp.

– Vi har skickat ett föreläggande och begärt att Pigge Werkelin omedelbart ska upphöra med den gräv- och schaktverksamhet som bedrivs i området, säger Annika Broms, vattenhandläggare på länsstyrelsens miljö- och vattenenheten.

Verksamheten som pågår på fastigheten kväver tillstånd till vattenverksamhet och något sådant finns inte. Länsstyrelsen påpekar att det finns risk för oåterkalleliga skador på vattenområdet och naturmiljön i området.

Fastighetsägaren får nu två veckor på sig att svara på föreläggandet och förklara sig. Förbudet gäller omedelbart även om fastighetsägaren överklagar beslutet.

– Vi hade redan gjort färdig där, så det är redan stoppat, säger Pigge Werkelin, som inte anser att han gjort något fel.

Stora delar av Gotlands våtmarker har dikats ut och de få som finns kvar har hög bevarandestatus.

– Vi vill generellt sett bevara alla våtmarksområden som finns kvar, vi är rädda om dessa, säger Annika Broms.

Våtmarker är viktiga ur flera aspekter. Förutom bevarandet av mångfalden i växt- och djurriket är våtmarkerna viktiga för grundvattenbildningen. Våtmarkerna stärker landskapets förmåga att hålla kvar och balansera vattenflödena.

– Det rimmar illa om vi tillåter att de tas bort, säger Annika Broms.

NYTTAN AV VÅTMARKER

Våtmarker bidrar med många ekosystemtjänster. Bland annat kan de fungera som näringsfällor och kolsänkor, bidra till grundvattenbildning och ge mer stabila flöden i vattendragen. Vissa fungerar som barnkammare för fisk och livsmiljö för mängder av fåglar och trollsländor. De är dessutom ofta attraktiva naturmiljöer att besöka! 75 % av alla större våtmarker nedanför fjällen är påverkade och att 90 % av våtmarkerna är borta i slättlandskapen.

Fakta: Naturskyddsföreningen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om