I underlaget till pågående samråd säger Försvarsmakten att man vill utnyttja Tofta skjutfält på ett annat sätt än tidigare. Nuvarande tillstånd med 125 skjutdagar behöver utökas till 220, och man tänker öva på ett betydligt större område. Genom att återta den södra delen ökar skjutfältet från nuvarande 1 500 till 2 700 hektar.
Försvarsmakten vill ha ett miljötillstånd som medger skjutning såväl dagtid som nattetid och även helger. Vid övningar ska man kunna utnyttja flera skjutplatser samtidigt med olika vapensystem.
– Jämfört med den tid då P 18 använde fältet är det ingen större skillnad. Vi kommer att öva på ungefär samma sätt och flera av de banor vi kommer att använda fanns redan då, säger 18:e stridsgruppens chef Stefan Pettersson.
Det gäller bland annat rälsmålsbanan och den CBRN-bana där bland annat napalm kommer att användas.
– Enda skillnaden är att vi byggt en bullervall vid rälsmålsbanan. Det blir inte så mycket störningar från den nu, säger Stefan Pettersson.
Försvaret av Gotland bygger på att armé-, marin- och luftstridskrafter samverkar för att snabbt få kontroll över Östersjöområdet. För det krävs övningar med amfibieförband på Tofta skjutfält, och den enda plats på skjutfältet där de kan landstiga är i den södra delen.
Trots att inget artilleri är stationerat på Gotland söker Försvarsmakten tillstånd för att avlossa 1 500 artilleripjäser under 20 dagar årligen. Vid de tillfällena skjuter man från platser utanför skjutfältet och använder fältet som målområde.
– Jag tror att det sällan eller aldrig kommer att utnyttjas, men är det med i miljötillståndet finns möjlighet att öva, säger Stefan Pettersson.
En viktig del i övningsverksamheten är samverkan med flygförband. Personal på marken leder eldgivning från stridsflyg och helikoptrar mot mål på marken. För helikoptrar söks tillstånd för cirka 40 dygn per år.
Även obemannade flygfarkoster kommer att användas, främst för spaningsverksamhet men i framtiden även för eldgivning.
– De kommer inte att ingå i stridsgruppens utrustning, men finns i de flesta vapenslag numera. Obemannade farkoster har inte använts på skjutfältet tidigare, säger Stefan Pettersson.
Max tio dagar per år kommer det att övas med flygunderstöd. Betydligt vanligare blir det med målflygning, det vill säga att man från marken skjuter mot ett bogserat luftmål. Upp emot 26 dygn per år kan målflyg användas, och varje dygn sker cirka 30 anfall i korta sekvenser om 30- 45 sekunder.