Statsbidraget "Likvärdig skola" ska stärka likvärdighet och kunskapsutveckling i skolan.
– Det har vi gjort. Vi har gjort det vi ska, men vi får inte pengarna, säger Stefan Nypelius (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Anledningen att de blir av med bidraget är att man inte samtidigt får sänka kostnaderna per elev. Region Gotland, som betalar mer per elev jämfört med likvärdiga kommuner, sparade förra året in på "samlad skoldag". Den innebar att alla elever började och slutade vid samma tid och att fritidshemmens resurser också skulle ta del i skolarbetet på ett annat sätt än tidigare. Men den samlade skoldagen gav inte de besparingar man hade hoppats på och därför slopades den 2018. I och med det minskade regionen konstaden per elev, vilket inte följde riktlinjerna för statsbidraget.
Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen har nu presenterat sina preliminära beräkningar för 2019, vilka visar att av de drygt 15 miljoner de fått i statsbidrag i år kommer de tvingas att betala tillbaka 4 miljoner.
– Det är frustrerande. Vi är redan ordentligt kringskurna, men vi får titta på de andra delarna. Eller så får vi helt enkelt låta bli att göra satsningarna på "Likvärdig skola", säger Stefan Nypelius.
Vilka är "de andra delarna"?
– Det är de som inte ligger under utbildning, så det kan vara lokaler, måltider, skolskjuts. Sedan kan det vara central administration eller stöd. Det blir tuff matematik framåt.
Sveriges kommuner och landsting, SKL, har engagerat sig i frågan då de befarar att kommuner med ansträngd ekonomi inte ska våga söka bidrag. Förutom Gotland har ytterligare fem kommuner tvingats betala tillbaka bidraget.
– Vi står inte ensamma i det här. Det är ett systemfel, det behövs ett annat regelverk kring det hela, säger Stefan Nypelius.
Barn- och utbildningsnämnden måste spara 20 miljoner kronor till år 2020.