"Vi väntar fortfarande på att hitta guldet"

Med ficklampan i högsta hugg har de nyblivna Lyeborna Lisa Abrahamsson och Fabian Bender lyckats gräva mullvadsgångar genom den överbelamrade handelsboden. Nu börjar de se ljuset i tunneln.

Lye handelsbod, Fabian Bender och Lisa Abrahamsson.

Lye handelsbod, Fabian Bender och Lisa Abrahamsson.

Foto: Malin Stenström

Lye2021-04-12 12:05

Golv täckta av skräp. 15 flyttkartonger med glas. Tusentals assietter. Sex lådor kastrullock. Dussintals rivjärn. Två gräsklippare. En gammal handtork. En växellåda. Tidningar i kubik och en uppsjö av termosar. Och två containrar fyllda till bredden med brännbart avfall. Genom den gamla handelsboden i Lye har Lisa Abrahamsson, 32, och Fabian Bender, 39, fått bilda små gångar, likt mullvaden under jord. 

– Vi väntar fortarande på att hitta guldet, skämtar Lisa.

När Helagotland.se år 2016 frågade efter Gotlands skamfläckar var Lye handelsbod ett av läsarnas bidrag. Under årtionden har grannar anmält fastigheten till myndigheterna.

Men det har inte alltid sett ut så här. En gång i tiden rymde huset en uppskattad lanthandel. Men efter att den stängde år 1994 förvandlades fastigheten till en uppställningsplats för bilvrak och mängder av bråte.

Här förvarade de senaste ägarna dödsbon, som de köpte in från hela Sverige.

– Till slut hade de fyllt upp så pass mycket att det inte fick plats mer, konstaterar Fabian Bender.

För 515 000 kronor blev fastigheten, och allt dess innehåll, deras.

– Det känns som en bra deal, säger Fabian.

– Ja, skicket är över förväntan. Vi trodde att det skulle vara mer skador och skadedjur, säger Lisa.

undefined
Just nu känns det som att de lever i limbo, säger Lisa Abrahamsson. "Jag är ju en liten optimist, så jag hoppas att vi ska kunna sova första natten här efter sommaren", säger Fabian Bender.

Det är dock inte helt lätt att se vad de ser när man kliver in i den gamla lanthandeln.

För en utomstående kan man tro att en bomb nyligen briserat här. Men faktum är att det inte är någonting jämfört med hur det såg ut i november, när paret fick tillgång till huset. Man kan säga att det varit en fem månader lång adventskalender, med varierande överraskningar bakom luckorna.

– Bakom vissa dörrar har det gömt sig mycket mer än vad vi trodde. Andra rum har varit mer eller mindre tomma, och då har man tänkt "yes!", säger Lisa.

Den gamla frysboxen drog de sig allra längst från att öppna.

– Skulle det vara någonstans man hittade något dött skulle det ju vara däri, säger Fabian.

Men hittills de har klarat sig från otäcka upptäckter. Utöver den ofantliga mängden bråte, då.

– En gång har jag varit nära ett sammabrott, det var när vi öppnade en dörr i källaren. Jag ville bara spika igen den, säger Fabian.

Trots otaliga göromål är paret rörande överens om att de vill göra det här själva.

– Andra har tyckt att vi ska ta in arbetskraft utifrån. Men vi har köpt det här för att göra det tillsammans, då spelar det inte jättestor roll hur lång tid det tar, säger Fabian.

Påsken tillbringades med att tömma kylrummet ute på gården, som tidigare även utgjort socknens postkontor. På väggen till den gamla Esso-macken har de spikat upp ett bihotell. Snart gror även liv på den skambefläckade tomten, då Fabian planterat ett gäng solrosor.

undefined
Bakom presenningen gömmer sig en bråkdel av allt skräp som fram tills nyligen låg utspritt på tomten.

Lisa är just nu ledig från sin tjänst som ljudtekniker på Sveriges Radio för att studera digital content design. Fabian i sin tur är utbildad möbelsnickare och industridesigner, och han hoppas kunna dra nytta av sina kunskaper i husbygget. De har redan börjat fila på ritningen till köket.

Lite hjälp har de dock tagit in för att få igång elen i huset. Inom kort ska vatten och avlopp fixas, och i sommar dras fibern in.

– De första månaderna, som också var de mörkaste, då hade vi bara en ficklampa som ljuskälla, säger Lisa.

Under våren hoppas de kunna få hjälp från allmänheten med utrensningen. De planerar att ha en loppis, men de vet inte hur det ska gå till i och med pandemin. En idé är att bära ut alla möbler på tomten, och sedan låta ett få antal personer åt gången gå in i huset för att hitta guldkornen bland allt krimskrams.

Paret är överväldigade av all respons de fått från gotlänningarna.

– Det är så himla kul. Vi trodde bara att det skulle vara vår familj och våra vänner som ville följa vår resa, men det är många fler, säger Lisa.

– En vanlig dag har vi 7, 8 besökare här, säger Fabian.

undefined
Fabian Bender framför lanthandelns gamla kassaapparat. Han kommer ursprungigen från Tibro, utanför Skövde och Lisa Abrahamsson från Odensala i Uppland.

Sakta men säkert börjar Lye handelsbod återgå till sina forna glansdagar.

– Vi har fått höra många fina historier, om vilken mötesplats det här har varit en gång i tiden, säger Lisa.

Fabian kommer att tänka på en dag då flera sockenbor sammanstrålade framför den gamla lanthandeln för att beskåda det unga parets arbete.

– Då var det någon som sa att "nu står vi här, som på den gamla goda tiden". Det är så vi vill att det ska bli, att det här ska bli en mötesplats igen.

Men en sak i taget. Först ska det bli deras hem.

Lye handelsbod

Socknens handelsförening startades år 1906 och huset byggdes 1910. Under 80-talet fungerade det som en Ica-butik och Esso stod för bensinmacken. De sista handlarna som huserade där var Lisbeth och Lars Rundby. År 1994 bommade de igen butiken och två år senare såldes fastigheten.

Källa: Facebookgruppen "Minnen från Gotlands landsbygd"

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!