Kunskapen – och framförallt medvetenheten – är relativt ny kring hur de gamla bulhus vars fasader som en gång putsats med kalk ska tas om hand för att hålla. Det är de under de senaste decennierna som en modernare typ av kalkputs börjat användas, med cement som bindmedel. På grund av att träet inte kan andas har hela husstommar börjat ruttna inifrån. Även många kalkstenhus har belagts med en putsen.
– Cement är hårdare än kalk vilket gör att kalken till slut vittrar sönder, huvudregeln är att använda ett mjukare material på utsidan, säger Johan Källén, byggnadsvårdare på Lanthantverkarna på Gotland.
Han är en av dem som i dag behärskar det urgamla hantverket i att slå på kalkputs, ett kulturarv unikt för Gotland. Men teknikerna används sällan.
– Vi är ändå ett stort antal på Gotland och jag tycker att hantverket har fått en revival under de senaste åren.
Sedan 2010 måste man söka bygglovspliktigt för alla lagningar av puts på gamla trähus i Visby innerstad. Enligt regionens stadsarkitekt Christian Hegardt är syftet att få bort alla felaktiga putsningar på sikt. I den utökade bygglovplikten används termen "underhåll". Men som med flera andra byggåtgärder som omfattas av den nya plan- och bygglagen, är innebörden en definitionsfråga.
– Det är en flytande gräns men syftet är att man ska höra av sig till oss och att vi kan göra en bedömning, säger Christian Hegardt.
Han säger att det viktigaste att man som fastighetsägare känner till de nya bestämmelserna. Men att gå runt och leta felaktiga putsningar i innerstan är både svårt och alldeles för resurskrävande. Däremot är det väldigt bra att problemen med kalkcementputsen uppmärksammas, säger han och syftar på SR Gotlands avslöjande tidigare i veckan.
– Ett sånt här uppdagande kan ha en effekt att det visar på behovet av mer resurser för tillsyn, säger Christian Hegardt.
Maria James, regionantikvarie, säger att regionen har informerat alla som bor i innerstan och hon möter många fastighetsägare som är angelägna om att göra rätt.
– Det är väl ingen som vill få problem längre fram, man vill ha ett hus som står kvar. Vår tanke är att folk ska börja med att höra av sig till en antikvarie för att hitta rätt hantverkare och som kan det här. Rätt metod behöver inte betyda att det blir dyrare eller krångligare. Det kan ta lite längre tid rent praktiskt men det gäller att börja i rätt ände för då kan det bli billigare i slutändan, säger Maria James.
Men fortfarande är det många som inte söker bygglov. Och byggnadsvårdaren Johan Källén skulle vilja se hårdare tag för att folk ska anamma lagstiftningen.
– Dessutom är allt underhåll inte bygglovspliktigt. Vilken nyans på färgen man målar fönster med och andra mer estetiska ändringar verkar vara väldigt viktiga. Det är kanske en bra tanke men det verkar saknas kunskap även hos regionen.
Till exempel så har man inte behövt söka bygglov för att göra syllen, den golvbjälke, som huset vilar på. Här tränger en stor del av fukten in eftersom husen ligger så lågt, och stängs in om syllen är gjord i fel material, berättar Johan Källén.
– Men kärnan i problemet är ändå att det går för lång tid innan något görs. Putsen flagnar och det är sprickor överallt. Det bästa är att laga små saker direkt, och med rätt metod. Det lönar sig i längden, säger han.