Bakgrunden till beslutet, och utgångspunkten för arbetet framöver, är en rapport som överlämnades till regeringen i februari. Utefter den ska Jordbruksverket och de berörda aktörerna inom branschen ta fram åtgärder för att uppnå målen på 30 procent ekologisk åkerareal och 60 procent ekologisk mat i offentliga livsmedelsupphandlingar 2030.
– Vi har en stor efterfrågan på ekologiska produkter och den produktion vi har i dag räcker inte. Sverige måste importera ekologiska livsmedel. Vi vill stimulera en ökad ekologisk produktion, säger landsbygdsminister Bucht (S), i en intervju till DN i torsdags.
Pengarna, 50 miljoner kronor, ska gå till åtgärder 2018-2020. Branschorganisationen Ekologiska lantbrukarna är en av de stora aktörerna som ska komma överens med bland andra LRF, Krav och Svensk Dagligvaruhandel om hur och var resurserna ska fördelas. Johan Tevell är organisationens ordförande på Gotland samt ledamot i den ideella föreningen Gotlands ekologiska odlare, GEO. Han hoppas att regeringens satsning ska leda till någon form av paraplyorganisation på Gotland som kan vara ett stöd för lantbrukare som vill ställa om till eko.
– Det händer en hel del på Gotland och självklart vill de flesta börja med ekologisk odling eller djurhållning om man känner att man kan få lönsamhet i det, säger Johan Tevell.
Han säger att det finns flera funktioner att vända sig till, som länsstyrelsen och Hushållningssällskapet. Men att de inte är några uppsökande verksamheter.
– Det som vi skulle behöva satsa på för att Gotland ska öka sin ekoproduktion är ett slags mentorprogram med kanske flera organisationer som är inblandade.
Det är främst praktiska moment som Johan Tevell tror är den stora tröskeln till att ställa om från det konventionella jordbruket.
– Det är dokumentation och certifieringar som ska lösas, men också hur man ska klara omställningen rent ekonomiskt eftersom den tar tid.
De senaste åren har efterfrågan på ekologiska livsmedel ökat, samtidigt som produktionen inte gjort det i alls samma utsträckning. Lönsamheten inom ekologisk produktion är därför ofta god och i vissa fall bättre för ekologisk odling än konventionell, enligt Jordbruksverkets analys.
Landets branschmedier rapporterar om en ”ekobrist”. Just nu är det i synnerhet ekologisk spannmål som efterfrågas och priserna är på ovanligt höga nivåer.
– I dagsläget, och för Gotlands del, så känns det inte som att det inte är någon direkt ekobrist att tala om. Spannmålet är i uppgång men de gotländska odlarna har problem att få avsättning för sina produkter. Samma sak gäller för nötdjurs- och grisproduktion också.
– Tyvärr hamnar ofta primärproducenterna längst ned på kedjan. Vi behöver fortsätta en diskussion mot handeln som inte kan ha samma marginaler för ekomaten.
Samtidigt vittnar Johan Tevell om framtidstron hos de gotländska bönderna.
– Det är positivt att producera ekologiska råvaror och djuren får gå ut om det ska vara en krav-gård, och så vidare. Och den samhällsnytta som ekologiskt lantbruk innebär känns minst lika viktig.