Jag har förmånen att ha tillgång till flera ängen inom gångavstånd. Att gå genom ett gotländskt änge en vårdag på en matta av vitsippor eller en sommarkväll när ljuset från solen smeker ängets gröna färg är magi. Det är möjligt tack vare en stor grupp eldsjälar som engagerar sig i våra ängens fortlevnad och sköter vårt gemensamma kulturarv på Gotland.
På Gotland hävdas i dag 190 ängar. 122 av ängarna är i privat ägo, 41 ängar ägs av kyrkan, och 27 ägs av föreningar, museer, stiftelser, Region Gotland eller av svenska staten. I dagsläget återstår endast 1 procent av den ängsmark som Gotland hade i mitten av 1800 talet.
De år jag har engagerat mig i Hembygdsföreningen i Väte har utvecklingen av vårt gemensamma änge Idrottsänget varit en central fråga. Jag har på nära håll sett hur många timmar som behövs året runt för att skapa och sköta ett änge efter konstens alla regler. Aktiviteter som fagning, slåtter, träklappning, röjning och skötsel av hasselbuskar.
Ända sedan järnåldern har gotlänningarna vårdat sina ängen. Mark röjdes och lövskog gallrades ut. Löv, gräs och örter blev till vinterfoder åt gårdens djur och efter skörden släpptes djuren in i änget som därigenom bidrog ytterligare till gårdens försörjning och änget blev naturligt gödslat. Efter att jordbruket mot slutet av 1800- talet gick över till att bärga hö på åkermark började kunskapen och vårdandet av ängena falla i glömska. Intresset fick ett nytt uppsving på 1940-talet. Sedan dess sköts de kvarvarande ängena av andra skäl.
Ängena hör till landets artrikaste naturtyper. De består av blomsterrika marker med ett rikt insektsliv med många fjärilar och skalbaggar.
Om hävden och skötseln upphör minskar antalet arter snabbt och kvävegynnande växter tar över. Det går inte att slarva med någon del av skötseln utan årets alla sysslor måste genomföras för att bevara både natur- och kulturmiljövärdena i dessa unika marker.
Region Gotlands beskriver ängen på sin hemsida: ”Ängen är marker som sköts på traditionellt vis. Skötseln består av fagning på våren, slåtter under sommaren och sedan efterbete, vissa av träden klappas och viss röjning görs i änget. Ängen hör till de artrikaste miljöerna i landet, en förutsättning för detta är att skötseln fortsätter på traditionellt sätt. Om hävden upphör kommer markerna att växa igen och växter och djur som annars finns i ängena minskar snabbt i antal. Ängena är idag populära utflyktsmål…”
En stor del av Sveriges ängen finns på Gotland. Det är därför extra viktigt att vi tar ansvar för ängena och har en långsiktig gränsöverskridande plan och vision för bevarandet av våra gotländska ängen. Det går att utveckla smarta metoder för kunskapsöverföring och integrering av flera generationer i ängsskötseln.
Som Region Gotland skriver är ängena populära utflyktsmål men det gäller att få människor ännu mera intresserade av ängen och vilja tillbringa tid i ängen. I vårt gemensamma änge i Väte grillar vi, leker, dansar, tränar, gungar i hängmattor och har fester och möten. Allt detta måste ske i balans med natur- och kulturarvet.
Den kommande veckorna är det många ängen på Gotland som har slåtter och höbärgning. Alla kan bidra till att bevara mångfalden – passa på att ta del av denna härliga aktivitet!