Under året har det varit många bra samtalskvällar och föredrag på Gotland. Gårdagskvällen var inget undantag, kunskap och idéer spreds över ön.
I Östergarns bygdegård pratade den framgångsrika entreprenören Ulrika Karlsson om entreprenörskap på landsbygden och på Körsbärsgården i Sundre samtalade Cecilia Schelin Seidegård, landshövding och Paul Dino Larsson, ordförande i Tillväxt Gotland på temat: Gotland i framtiden – tillväxt och hållbarhet, går det alls att förena? Ett samtal som leddes av tidigare finansministern Allan Larsson.
Vi dröjer oss kvar vid temat för kvällen på Körsbärsgården, där representanter för staten och näringslivet lyfte två ord som kanske blir ännu viktigare när de står efter varandra och bildar, hållbar tillväxt.
På Gotland har ordet hållbarhet varit extra närvarande på sistonde i form av regeringens stora satsning ”Hållbara Gotland”.
I den dagliga debatten har orden, tillväxt och hållbarhet fått någon form av trendstatus. ”Hållbar” och ”hållbarhet” sätts in i en rad olika beskrivande sammanhang.
Det kan ibland vara svårt att förstå den exakta definitionen av orden, eftersom betydelsen är relativt bred. Synonymer för de bägge orden är hållbarhet; beständighet, varaktighet och tillväxt; tilltagande, framsteg, utveckling.
Riksorganisationen Hela Sverige ska leva har nyligen släppt en rapport med temat ”Hållbarhet i hela landet”. Rapporten undersöker balansen i resursfördelning mellan land och stad, och utreder balansen i klimatpåverkan och offentliga klimatinvesteringar mellan land och stad.
Rapporten inleds med meningen: ”Enligt Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), som sammanställer den internationella, tvärvetenskapliga klimatforskningen, så är den ekonomiska och befolkningsmässiga tillväxten drivande faktorer bakom att utsläppen av växthusgaser nu är större än någonsin.”
I rapporten går även att läsa ”Genom Parisavtalet och FN:s globala mal har världens nationer förbundit sig till att verka for en hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan. För att lyckas kravs politiska satsningar.” En fråga som just nu är väldigt aktuell i svensk politik.
Rapporten presenterar en rad siffror som ger oss perspektiv på hållbarhet i ett större perspektiv:
–Enligt Världsbanken står städerna för så mycket som 80 procent av de globala utsläppen av växthusgaser, medan den andra halvan av jordens befolkning, som bor på landsbygden, bara släpper ut 20 procent.
–Livsstil och konsumtionsval ar viktiga faktorer for hur mycket en individ släpper ut. Det finns ett starkt orsakssamband mellan inkomstnivå och klimatpåverkan, så det enkla svaret på varför stadsbor generellt sett släpper ut mer ar att lönenivåerna generellt sett är högre i staderna. Stockholms ekologiska fotavtryck är som 93 procent av Sveriges yta.
–Staten satsar stora pengar på visionen om den hållbara staden. Cirka 3 miljarder i klimatstöd till städer de kommande åren. I regeringens hållbarhetssatsning finns flera delar som är riktade bara till stadsmiljöer.
Det satsas på hållbara städer på nationellt plan. Kanske Gotland ska gå före och satsa på hållbara bygder?
Fundera gärna själv på samma frågor som landshövdingen och ordförande för Tillväxt Gotland diskuterade igår kväll. Hur du vill att Gotland ser ut i framtiden – går tillväxt och hållbarhet att förena?