De är verkligen nazister, om någon nu tvivlade på det. Betänk bara vilka Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) gett sig på under Almedalsveckan. Till deras offer för våld och styrkedemonstrationer hör Vänskapsförbundet Sverige-Israel. Nazister strömmade in under ett seminarium om kontanthantering med journalisten Artur Ringart. Det var inte där på grund av ämnet, utan på grund av debattörens judiska börd. Åhörare lämnade seminariet, förmodligen på goda grunder oroade för sin egen säkerhet.
Ulf Kristersson inledde veckan under Moderaternas dag i söndags med ett förslag att det ska bli förbjudet att vara engagerad i organisationer som använder våld som medel. Det skulle ge polisen utökade möjligheter att bekämpa en organisation som NMR. Odemokratiskt? Det tycker jag inte. Efter kriget införde dåvarande Västtyskland lagar som gjorde de möjligt att bekämpa organisation som var beredda att använda våld för politiska syften. Jag kan inte påminna mig att landet på grund av detta pekats ut som mindre demokratiskt än andra. Det är sorgligt att sådan lagstiftning ska behövas. Det är sorgligt exempelvis att en ideologi som skapade förintelseläger under andra världskriget fortfarande har våldsbenägna medlemmar. Demokratin och dess fredliga utövare förtjänar att vi försöker skydda dem.
Stefan Löfven förfasade sig över NMR, men det var inte så välbevänt med hans förslag på motåtgärder.
”Det är oacceptabelt” har blivit statsministerns tomma devis som svar på oönskade händelser och förhållanden. Eller ska vi kalla det ett valspråk?
Är NMR ett hot mot Almedalsveckan? Definitivt ja, för de som utsätts för deras övergrepp eller skräms till tystnad eller frånvaro. Men ett hot mot veckans existens? Jag tror inte det. Speciellt inte om lagstiftningen kan skärpas. Organisationens åsikter är så extrema att jag har svårt att se hur den ska kunna växa nämnvärt.
Är det ett hot mot Almedalsveckan att myndigheterna drar ner på sina evenemang? Nej, jag tycker det är bra. Det är viktigt att myndigheterna skickar företrädare som kan bidra med bland annat sakkunskap vid seminarier och andra möten. Men myndigheterna ska inte ägna sig åt egen opinionsbildning.
Hotet mot veckan, om det alls existerar, kommer i så fall från partierna själva. Det är, tycker jag, lite oroväckande att Socialdemokraternas ledare är så angelägen att visa distans till det evenemang som partiet självt är upphov till. I fjol kom Stefan Löfven inte alls. I år var han här så lite som möjligt, precis tillträckligt för en presskonferens och ett tal. Och medan andra aktörer skruvar upp sina ambitioner i Almedalen, så ser jag inte att partierna är så aktiva och initiativrika som de borde kunna vara för att ta till vara på detta tillfälle.
Partiernas kyla är ett större hot mot Almedalen än evenemangets hetta.