I november träffades regionrådet Fredrik Gradelius (C) och kulturaktören Tomas Lindström under Gotland Art Meetup. Där väcktes tanken mellan de två att prata vidare, vilket ledde fram till onsdagens möte.
De ska träffas två gånger, en gång hos Fredrik och en gång hos Tomas, i syfte att få en inblick i varandras vardag och verklighet.
– Vi ska lära känna varandra lite, se vad vi har gemensamt, säger Tomas Lindström.
Grå himmel, kyla och ett lätt regn fick agera kuliss för mötet. Först lite småfix med en stor såmaskin som skulle göras redo, därefter hade Fredrik Gradelius lovat att hans gäst skulle få köra traktor för första gången på många år.
– Via de år jag och Mimmi (Gibson) hade verksamheten på Petesgården lärde jag mig mycket om det gotländska lantbrukets historia, men jag kommer inte själv från en sådan uppväxt. Pappa körde lastbil över hela Europa med möbler, mamma jobbade på Ica och min morfar var mjölnare, berättar Tomas Lindström.
– Men när vi hade Petesgården berättade vi mycket om lantbrukets historia i våra guidningar. Lantbruket är otroligt viktigt, den absolut största näringen vi har på ön, säger han.
Fredrik Gradelius jobbar 60 procent som politiker, resten på gården. Växtodling och skogsbruk är det han pysslar med. Inga djur finns kvar i dag, förutom några höns och katter.
– Växtodling är som meditation, att sitta i traktorn under vårbruket och njuta av utsikten, se på fåglarna som samlas runt maskinen. Den bästa tiden är nu i april och maj, då är allt oförstört och hela sommaren ligger framför, säger Fredrik Gradelius.
Om utbytet av erfarenheter med Tomas Lindström säger han:
– Jag tycker om den här typen av Gnosjöanda, att man hjälper varandra framåt i stället för att slå på varandras nackdelar.
Tomas Lindström instämmer:
– Jag vill kunna vända mig till Fredrik om jag är helt lost och att han berättar för mig hur jag ska göra. Och tvärtom. Så ska vi gå vidare.
Höjdpunkten för Tomas Lindström, som också visade ytterligare en stor begåvning, var när han efter en kort instruktion hoppade in i traktorn och drog iväg över fältet med en tallriksharv där bak. Efter ett halvt varv på åkern hade han lockat till sig hundratals fåglar som svärmade efter.
– Det här går jättebra, sa Fredrik Gradelius där han stod kvar och blickade ut över sitt fält.