På grund av dåligt väder minskade förra sommarens skördar och det råder stor brist på grovfoder på Gotland. Mest minskade skördarna på norra ön efter förra årets torka. För att rädda bristen på foder har lantbrukare med hjälp av vinterns tjäle försökt köra med slaghacka och direktfodra med den majs som blev kvar i åkrarna efter höstens regnande.
Värst drabbade är mjölkbönder och ägare till nötdjur och hästar.
– Det är en allvarlig situation, självklart märker vi av foderbristen, säger Fredrik Sundblad, inköpsansvarig på Gotlands slagteri.
Han uppskattar att Gotlands Slagteri tar in 10 till 15 nötdjur extra varje vecka från gårdar som har akuta problem att få fodret att räcka till.
– Från första januari till i dag har vi slaktat nästa 1 300 djur fler än samma tid förra året. Just nu har vi en kö på cirka 250 djur och det handlar om upp till två veckor som man får vänta jämfört med anmäld slaktvecka. Det är ingen situation som är bra på något sätt, säger Fredrik Sundblad.
För att slippa slakta ut djur på grund av foderbrist försöker slakteriet aktivt att hjälpa lantbrukare att sälja djur som livdjur och att hitta ersättningsfoder hos andra lantbrukare.
– Vi samarbetar med LRF:s omsorgsgrupp. Många lantbrukare ligger precis på gränsen till vad de själva har och är nervösa över att det inte ska räcka fram till första vallskörden, säger Fredrik Sundblad.
Förra årets dåliga skördar märks också hos öns hästägare.
– Vi ligger i gränslandet för att klara oss och tar den sista balen hö om några veckor, säger Beatrice Månsson i Sanda.
Tillsammans med sin man har hon sju hästar på gården. De gör av med en och en halv bal i veckan och förhoppningen är nu bästa tänkbara väder, för att gräset till bete ska fortsätta växa.
– Det känns lite nervöst, får vi ett bakslag i vädret kommer gräset inte att fortsätta växa, säger hon.
Foderbristen har fått öns hästägare att gå samman, på Facebook har startats en grupp som heter Hästfoder Gotland där tips och efterlysningar av ensilagebalar delas.
Beatrice Månsson berättar att bristen har fått foderpriserna att skena.
– En bra plastad bal brukar kosta mellan 300 och 400 kronor. Nu kostar en halvbra ensilagebal 800 kronor, säger hon och berättar om hästägare som tvingas ta till dyra alternativ som att köpa in pelleterat hö.
Ingemar Lundqvist i Väte har 125 kravkor. Han har släppt ut djur på bete och räknar med att fodret ska räcka precis.
– Jag är mest rädd för kommande skörd. Det står massor av vatten i våra myrar, där vi normalt hämtar våra skördar och det är risk att det blir problem kommande år, säger han.