FrĂ„n över 7â500 jordbruksföretag till omkring 1â500, pĂ„ mindre Ă€n 100 Ă„r. SĂ„ ser utvecklingen ut pĂ„ Gotland.
Men den som tror att detta innebÀr en massa outnyttjad Äkermark, den Àr fel ute.
ââJa, de gĂ„rdar som hĂ„ller igĂ„ng har en mycket större areal i dag, sĂ„ det Ă€r snarare en strukturomvandling som skett, berĂ€ttar LRF Gotlands ordförande Anna Törnfelt.
Utvecklingen nĂ€r det gĂ€ller Ă„kermark Ă€r ett omrĂ„de dĂ€r Gotland, tillsammans med Ăland, verkligen sticker ut i riket.
De flesta av landets lÀn har gÄtt minus gÀllande mÀngden odlad mark sedan 1930-talet, ofta med uppÄt 50 procent. Gotland har i stÀllet rejÀla plussiffror. Socknar som Sproge, Silte och Hablingbo har ett plus pÄ mellan 20 och 50 procent.
ââGotland har stuckit ut i mĂ„nga Ă„r i den hĂ€r statistiken. Samtidigt som gĂ„rdar lĂ€ggs ner fĂ„r vi större enheter, som behöver odla Ă€nnu mer foder till fler djur, berĂ€ttar Gunilla Lexell pĂ„ lĂ€nsstyrelsen.
Varför sticker Gotland ut nationellt?
ââGrunden Ă€r att ön Ă€r ett jordbrukslĂ€n, dĂ€r lantbrukarna hittat nya vĂ€gar hela tiden, kanske för att de inte har sĂ„ mycket att vĂ€lja pĂ„. PĂ„ andra platser i landet finns fler alternativa sysselsĂ€ttningar och marken anvĂ€nds oftare till annat, svarar Gunilla Lexell.
Bilden bekrÀftas av Ingmar Danielsson, skogskonsulent pÄ Skogsstyrelsen.
ââVi tillhör ju samma distrikt som Stockholm, sĂ„ jag ser tydligt hur vanligt det Ă€r med omlĂ€ggningar av skog till Ă„kermark pĂ„ Gotland, jĂ€mfört med fastlandet. Vi hade ett toppĂ„r 2015, dĂ„ nĂ€stan varannan hektar skog som avverkades pĂ„ ön skulle göras om till odlingsmark, berĂ€ttar han.
Ser du nÄgot problem i att mÀngden skog minskar i stÀllet?
ââVi som hĂ„ller pĂ„ med skogsbruk tycker sĂ„klart att det Ă€r bra om det finns skog kvar. Men markĂ€garna mĂ„ste vara fria att bestĂ€mma vad deras mark ska anvĂ€ndas till, tycker Ingmar Danielsson.
Att marken görs om till Äkrar har till stora delar ekonomiska skÀl.
ââFastighetspriserna Ă€r höga pĂ„ ön, sĂ„ det har lĂ€nge varit en god affĂ€r att göra om skogsmark i stĂ€llet för att försöka köpa mark, berĂ€ttar Anna Törnfelt.
Huruvida utvecklingen Àr positiv eller inte beror lite pÄ din utgÄngspunkt, menar lÀnsstyrelsens Gunilla Lexell.
ââJag tittar bland annat pĂ„ de arella nĂ€ringarna, men Ă€ven pĂ„ det nationella miljömĂ„let ârikt odlingslandskapâ. UtifrĂ„n dem Ă€r det positivt att vi bibehĂ„ller vĂ„r odlingsbara mark, sĂ€ger hon.