Solen får snön på taken att töa. En rännil av vatten kommer ur det kluvna trästycke som fungerar som hängränna på 1700-talsgården från Sanda. Gården som läraren Theodor Erlandsson var förutseende nog att rädda, tillsammans med de gamla kulturbyggnader och föremål han såg förfalla runt om på ön.
1906 startade han ett upprop för ett kulturhistoriskt museum och ett försök att samla byggnaderna i Bunge. I Visby togs förslaget inte emot väl, ett sådant museum ansåg man naturligtvis skulle ligga i Almedalen. Men den envisa läraren gav sig inte och med hjälp av dåvarande landshövdingen lyckades han samla ihop 1 564 kronor och 79 öre i grundplåt.
Sedan dess har Föreningen Kulturhistoriska Museet i Bunge ansvarat för drift och underhåll.
– Morfar dog när jag var fyra år, men han har alltid funnits kvar här, säger Anders Lundkvist, barnbarn till Theodor Erlandsson, och praktiskt taget uppvuxen på museet där han sedan många år varit anställd som föreståndare tillsammans med sin fru Maj-Gun.
Båda är nu pensionerade men aktiva i föreningens styrelse.
För att trygga framtiden, ekonomin och det stora behovet av underhåll som mängder av gamla träbyggnader kräver, bekostade Region Gotland en utredning som gjordes av friluftsmuseet i Jamtli i Jämtland. Resultatet blev att Bungemuseet sedan våren 2016 drivs av ett aktiebolag, som ägs av föreningen tillsammans med Gotlands Museum.
Första januari blev byggnadsantikvarie Annelie Adolfsson vd i bolaget, och med hjälp av de så kallade Peter Larsson-pengarna från Hållbara Gotland tas nu en förstudie fram för att skapa ett kulturcentrum för hela norra Gotland.
– Vi har fått drygt 600 000 kronor för "Besöksnod norr". Från första april ska vi anställa en projektledare som ska ta fram en förstudie och ett förslag till en framtida mötesplats för norra Gotland som ska fungera året om. Det ska vi göra genom att bygga nätverk och ta fram ett koncept och kostnadsberäkning till ett slags infocenter där olika kulturplatser som till exempel Bläse kan presenteras, säger Annelie Adolfsson.
Hon menar att hela norra öns kulturliv därmed kommer att få del av Bungemuseets satsning.
Men byggnaderna behöver fortsatt mycket tjära och kärlek. 2005 togs en rrioriteringslista fram där större restaureringar presenterades för länsstyrelsen i form av sökta byggnadsvårdsmedel. Sex olika byggnader totalrestaurerades fram till 2013, då bolagsbildning och pensioneringar kom emellan.
2014 gjordes en insamling, liknande den som Theodor Erlandsson gjorde 1907. Den gav 625 000 kronor, där bland annat ett nybyggt bulhus lottades ut. Föreningen sålde även tre kända kulturbyggnader som man ägde utanför museets område, bland annat Strandridaregården i Kyllaj, för att få in pengar. I dag finns drygt fem miljoner kronor placerade i fonder.
– Det är 77 hus som är kvar inne på museiområdet, plus ett antal till som vi fortfarande äger, och med löpande underhåll finns det hur mycket som helst att göra, säger Maj-Gun Blomberg.
Hon menar att förutsättningarna nu ser bättre ut för museet än på mycket länge.
– Bungemuseet nämns i förstudien om en nationalpark, det är långt kvar men den kulturhistoriska delen är viktig, säger hon.
VD Annelie Adolfsson blickar framåt mot sin första sommar på Bungemuseet, en sommar som kommer att bli fylld med aktiviteter för att levandegöra historien.
Den 13 maj startar säsongen med en lantbruksdag. Då väntar bisläpp från de kupor med bin som ska samla honung för att säljas i museibutiken. Det blir också vallning av lamm inför publik och uppvisning av veterantraktorer.
– Det känns jätteroligt. Föreningen har fått pengar och ska i september ha täckating, det kommer att bli en folkfest. Där kan man se när de jobbar och hur själva arbetet går till, säger Annelie Adolfsson.
För att öka antalet besökare från förra årets dryga 13 000 satsar museet också på temaveckor. Förutom växtfärgning, smide och repslagning kommer besökare under två veckor i sommar att kunna vara med om en offentlig byk.
– Vi har fått en hel del tvättredskap från Ewys museum i Rute och man får vara med och tvätta och se hur det går till, säger Annelie Adolfsson.
I samlingarna finns en tidig tvättmaskin, bykkar, tidiga strykjärn och en tvättklocka, med vilken man suger ut smutsen från kläderna.
Viktoria Berglund har jobbat två år som anställd på Bungemuseet. Hon gillar trenden hos landets friluftsmuseum att arbeta för att levandegöra historieberättandet.
– När jag märker att besökarna får ut mer av sina besök tycker jag personligen att det är jättekul, säger hon.
Ett infocenter för norra Gotland, i kombination med kryssningskaj i Visby, tror Annelie Adolfsson kommer att innebära ett uppsving.
– Många förstår nog inte värdet av Bungemuseet, men det är unikt för Gotland. Nu känns det som att vi har medvind och det är väldigt roligt, säger hon.