Det är en dämpad stämning i Langska huset dit Visby stadsodling flyttade 2017. Den ekonomiska föreningen som driver det sociala företaget har just haft årsmöte och bestämt att man ska kalla till ett krismöte.
– Det är som en kedja där allt rasar. Ekonomin går inte ihop, berättar ordförande Mats Bergkvist.
Visby stadsodling sysselsätter personer från Arbetsförmedlingen som har svårt att få ett jobb och behöver arbetsträna. I Langska huset kan deltagarna arbeta med bland annat odlingar, kafé- och snickeriverksamhet. Enligt Mats Bergkvist är en av orsakerna till den krisande ekonomin att ersättningarna för deltagarna varierar stort.
– För ett år sedan upphörde Fas 3 som innebar att vi fick 5 000 kronor per deltagare varje månad oavsett om denne var på plats alla dagar eller inte. Nu är det helt olika ersättningsnivåer som gör det omöjligt att lägga en budget.
Mats Bergkvist påpekar också att Arbetsförmedlingen brottas med stora sparkrav och har fått mindre pengar att röra sig. Det har inneburit färre placeringar av personer som skulle behöva arbetsträna.
– Vi har bra kontakt med Arbetsförmedlingen, men för bara en vecka sedan visste inte ens personalen om de skulle ha sina jobb kvar här på Gotland.
Visby stadsodlingar har blivit prisade för sitt arbete. Så sent som i december förra året fick de FINSAM:s pris för att de: "byggt upp en verksamhet där människor verkligen kan växa".
– Vi ser så fina förändringar bland deltagarna här, berättar Ann Ringbom som är en av handledarna i Langska huset.
– Det finns de som varit helt asociala som efter några månader sprudlar och öppnar upp här. Det pratas så mycket om att samhället har en skyldighet att hjälpa människor ut i arbete. Man söker aktörer som har kompetens, men det får inte kosta något.
Inom föreningen har man gjort vad man kunnat för att spara pengar. Det senaste året har personalen bantats från sju till fem anställda. Man har sålt av det som man kan avvara och bilen har man ställt av.
Från att som mest haft 30 bidragsanställda är man nu nere på tolv deltagare och nu tar man inte emot nya deltagare. Det skulle vara oansvarigt om verksamheten tvingas läggas ned inom kort anser Mats Bergkvist. Ekonomin tillåter inte heller att de anställda får någon lön för mars.
– Vi har löneskulder på cirka 130 000 kronor. Det handlar inte om några gigantiska summor, men så här kan det inte fortsätta. Det är nu prio ett att få fram pengar till lönerna för mars. Vi har kallat till ett krismöte på tisdag. Då ska vi bestämma en deadline för när lönerna ska vara betalda. Om vi inte lyckas med det återstår det bara att ansöka om konkurs.
Vad är det som krävs för att ni ska komma på fötter igen?
– Vi skulle behöva ett ben till att stå på och har planer på att utveckla en konferensdel. Kaféet driver inte runt den här verksamheten. Det finns en affärsplan, men det är oerhört svårt att få stöd för investeringar så där slår vi huvudet i väggen.
De fem anställda jobbar trots allt kvar, men vissa har börjat se sig om efter ett nytt jobb.
– De anställda är eldsjälar! Det är det som är så oerhört frustrerande. Vi har bra personal och verksamhet. Alla applåderar oss och vi får beröm, men det finns inget stöd. De här människorna som vi hjälper kommer inte att försvinna, de kommer snarare att bli fler, avslutar Mats Bergkvist.