Det är en vanlig lördagskväll i innerstan. Många människor är i rörelse, det är livat på gatorna och trångt på uteserveringarna. Tre GA-reportrar ska besöka tio krogar, utrustade med så kallade kokainservetter, beställda från Storbritannien. De rosa våtservetterna färgas turkosblå när det kommer i kontakt med kokain.
Vissa servetter visar mest på bristfällig städning. De samlar damm och smuts, men färgas inte blå. I andra fall ger servetterna tydligt utslag för kokain. På en krog ligger det hårda, vita klumpar på en kaklad avsats. Servetten blir blå direkt när den stryks mot ytan, och när reportern lämnar toaletten smiter två män in tillsammans, trots oroliga protester från en kvinnlig bekant.
Servetterna är inte en vattentät metod, även om de används av polisen på flera håll i världen för att upptäcka spår av drogen. Hur länge kokainspåren legat där går inte att säga, och vissa typer av rengöringsmedel kan ge felträffar. Men träffsäkerheten för kokain är mycket god.
När kvällen är slut har tio ställen testats. Hälften av dem, fem stycken, ger utslag för kokainspår. En indikation på att kokain är vanligt förekommande på Visbys krogtoaletter.
Det är i huvudsak tre aktörer som arbetar mot narkotika på krogarna: polisen, krögarna och regionen. Therese Stenbeck är en av regionens alkoholhandläggare.
– Det är tråkigt att det blir så många utslag, men det speglar också hur det ser ut i samhället, säger hon.
En svårighet är att mycket sker på avskilda platser.
– Det är svårt att komma åt, både för oss och för krögarna. Man kan ju inte följa med folk in på toa, konstaterar Therese Stenbeck.
Krögare och ordningsvakter har på senare tid efterfrågat mer utbildning på området, och nu ska regionen tillsammans med polisen lära ordningsvakter och annan krogpersonal att se kännetecken på narkotikapåverkan.
– Vi hoppas få till utbildningen under hösten, men inget är spikat än, säger Therese Stenbeck.
Johan Häglund, polisassistent på Gotlandspolisens utredningssektion, delar bilden av att narkotikabruket ökat och menar att kokainanvändandet ändrat karaktär.
– Kokain har blivit en året runt-drog jämfört med hur det såg ut för ett par år sedan. Det har blivit vanligare, från att ha använts av en partyelit till att bli en bredare partydrog, säger han.
När det kommer till kokainpåverkan finns det några olika tecken att titta efter, berättar Johan Häglund. Bland annat kan en märkbart berusad person gå in på toaletten och framstå som betydligt nyktrare när hen kommer ut. Detta eftersom kokain “slår ut” alkoholens effekter.
– Man kan också bli sammanbiten i ansiktet när man pratar, och få väldigt starkt självförtroende. Man känner sig nästan oövervinnlig, säger Johan Häglund.
Han tycker att samarbetet med krogarna fungerar bra, och några av krogarna har själva vidtagit åtgärder för att försvåra kokainanvändning.
– Vissa har installerat kameror, eller anpassat toaletter så att det ska finnas färre uppläggningsytor för kokain, säger Johan Häglund.
GA har pratat med en av krögarna som hade kokainspår på en toalett.
– Om det ger utslag på någon toalett så betyder det att en person kan ha gjort det, inte alla. De flesta sköter sig, säger han.
Han menar att hans krog arbetar aktivt mot narkotika.
– Så fort någon i personalen märker minsta lilla så åtgärdar vi problemet och tar ut personen eller kontaktar polisen, säger krögaren.