Under tisdagen flyttade mark- och miljödomstolen in på Rondo i Klintehamn när den tre dagar långa förhandlingen om SMA Minerals ansökan om utökad kalkbrytning inleddes. På plats fanns bland annat vd:n Daniel Juvél.
– Vi gör det här för att kalkstenen är civilisationens följeslagare, inledde han.
Vid sin sida hade han företagets miljöchef Leif Norlander, som framhöll de stora miljövinsterna det skulle innebära om de får bryta på Gotland.
– Vi skulle halvera vårt koldioxidutsläpp, sa han.
Sedan den tillståndsgivna stenen tog slut vid täkten Stucks år 2015 har SMA Mineral importerat kalksten från Nordamerika och Europa för att förse sina kalkverk med sten. I dag släpper bolaget ut drygt 26 000 ton koldioxid per år genom import. Om de istället bröt sin kalksten i Klinte skulle detta koldioxidutsläpp ligga på knappt 13 000 ton per år.
Men alla var inte lika övertygade om miljövinsterna. Gunilla Högberg Björk, som företräder tio sakägare och Urbergsgruppen Klintehamn, förklarade att de vill att mark- och miljödomstolen avslår ansökan i sin helhet.
Anders Odelius, som bor vid den berörda vägen Bönders backe, kritiserade SMA Minerals egna mätningar och beräkningar när det kommer till bland annat buller.
– De bygger inte på den verkliga situationen, sa han.
Länsjurist Robert Bjersander förklarade att länsstyrelsen behöver veta mer vad gäller transporter, buller och vattenpåverkan. Region Gotland sa, genom sitt ombud Mårten Bengtsson, att de inte motsätter sig kalkbrytningen så länge regionens vattentäkter inte påverkas negativt. Samtidigt anser regionen att eventuell kalkbrytning inte är förenlig med planen Klintehamn 2030.
