ââDet cirkulerar myter om att Sverige skulle vara bland de vĂ€rst drabbade av covid-19 i Europa. Det stĂ€mde i viss mĂ„n i slutet av den första vĂ„gen i maj, och det tycks vara den bild som har fastnat pĂ„ nĂ€thinnan hos mĂ„nga. Men nu ser man att Sverige Ă€r ett av de mer lindrigt drabbade lĂ€nderna i Europa, sĂ€ger Fredrik Charpentier Ljungqvist, historiker vid Stockholms universitet och författare till boken "Corona â vĂ„r tids pandemi i ett historiskt perspektiv".
ââUngefĂ€r tvĂ„ tredjedelar av lĂ€nderna i Europa har en betydligt högre överdödlighet Ă€n Sverige. Men i Norden ligger Sverige fortfarande i sĂ€rklass högst. Ăn sĂ„ lĂ€nge, ska jag sĂ€ga, för situationen i Danmark försĂ€mras nu under början av Ă„ret, tillĂ€gger han.
Robust mÄtt
Ăverdödligheten rĂ€knas ut genom att jĂ€mföra hur mĂ„nga som har dött under Ă„ret jĂ€mfört med de föregĂ„ende fyra Ă„ren, och Ă€r ett av de mer exakta sĂ€tten att undersöka hur ett samhĂ€lle pĂ„verkas av exempelvis en pandemi. Enligt Fredrik Charpentier Ljungqvist Ă€r det ett grundlĂ€ggande redskap, dĂ„ han analyserar följderna av hungersnöd, farsoter och andra historiska hĂ€ndelser.
ââDet Ă€r ett robust mĂ„tt, som gör det möjligt att jĂ€mföra olika lĂ€nder med liknande demografi. Att utgĂ„ frĂ„n lĂ€ndernas egen rapportering av smitta och dödsfall i covid-19 Ă€r i princip meningslöst, eftersom testning och kriterier varierar sĂ„ mycket. Att dessutom göra det vecka för vecka i början av en pandemi Ă€r nĂ€rmast intetsĂ€gande, eftersom situationen förĂ€ndras kraftigt ju lĂ€ngre smittan pĂ„gĂ„r. Det vet vi sedan tidigare pandemier, sĂ€ger Fredrik Charpentier Ljungqvist.
Genom att sammanstÀlla de senast tillgÀngliga uppgifterna om överdödligheten i Europa under 2020 har han sett mönster som till stor del pÄminner om hur tidigare pandemier har drabbat Europa.
ââEtt typiskt fenomen Ă€r att de lĂ€nder som drabbas lindrigt under den första vĂ„gen fĂ„r en betydligt hĂ„rdare smĂ€ll under nĂ€sta vĂ„g. OmrĂ„den som centrala och östra Europa klarade första vĂ„gen vĂ€l, men drabbades hĂ„rt under höstens och vinterns andra vĂ„g. Nu efter nyĂ„r har pandemin Ă€ven slagit hĂ„rt mot Irland, Portugal, Slovakien och Lettland, som tidigare var ganska förskonade, sĂ€ger Fredrik Charpentier Ljungqvist.
Nordiskt mönster
Ett annat intressant mönster syns i Norden, pĂ„pekar han. Under de senaste stora sjukdomsutbrotten â Asiaten (1957), Hongkonginfluensan (1968) och den svĂ„ra influensan 1976 â har Sverige tillsammans med Danmark mestadels drabbats hĂ„rdare Ă€n Norge, Island och Finland. Vad det beror pĂ„ har ingen helt lyckats förklara. TĂ€nkbara orsaker kan enligt Fredrik Charpentier Ljungqvist vara Sveriges och Danmarks betydligt större och sammanhĂ€ngande urbana omrĂ„den och tĂ€tare kontakt med kontinenten.
ââDet mesta talar ju för att Norge, Finland och Island kommer att ha de lĂ€gsta dödstalen i Norden och faktiskt i hela Europa nĂ€r pandemin Ă€r över, sĂ€ger Fredrik Charpentier Ljungqvist.
TT: Kan det inte vara sÄ att fÀrre dör av exempelvis influensa och vinterkrÀksjuka pÄ grund av alla pandemirestriktioner, sÄ att dödligheten i covid-19 egentligen Àr högre Àn den utrÀknade överdödligheten?
ââJo, sĂ„ kan det vara. Men det Ă€r samma mönster i alla europeiska lĂ€nder, sĂ„ det spelar ingen roll för jĂ€mförelsen, sĂ€ger Fredrik Charpentier Ljungqvist.
Historisk ovanlighet
Allvarliga pandemier har varit ett förhÄllandevis vanligt tillstÄnd genom historien, som har drabbat mÀnskligheten med ungefÀr 30 Ärs mellanrum de senaste Ärhundradena. Mot den bakgrunden tycker Fredrik Charpentier Ljungqvist att det egentligen Àr en historisk ovanlighet att denna pandemi dröjde sÄ pass lÀnge.
ââDet Ă€r en anledning till att mĂ„nga Ă€r sĂ„ oförberedda i dag. VĂ„r syn pĂ„ sjukdom och död har ocksĂ„ Ă€ndrats kraftigt. Vi ser det som nĂ„got som oftast gĂ„r att undvika, sĂ„ vi Ă€r inte vana vid att sĂ„ mĂ„nga kan bli allvarligt sjuka eller dö pĂ„ kort tid.
En till synes paradoxal effekt av alla medicinska framsteg, tillÀgger han, Àr att Àven mindre allvarliga virus kan fÄ svÄrare konsekvenser i dag, i och med att andelen Àldre och sÄrbara har ökat kraftigt.
ââDet Ă€r ju i grunden nĂ„got mycket positivt. Men det kan ocksĂ„ bli svĂ„rare för samhĂ€llet att hantera en sĂ„dan hĂ€r sjukdom, och ovanan vid pandemier kan orsaka stor oro och panik. DĂ„ Ă€r det lĂ€tt att tappa helhetsperspektivet, sĂ€ger Fredrik Charpentier Ljungqvist.