Satelliter ska göra mÄnen gÀstvÀnligare

Framtida mÄnfarare ska inte behöva snubbla omkring pÄ mÄfÄ. DÀrför ska himlakroppen utrustas med ett eget system för satellitnavigering. Det meddelar den europeiska rymdorganisationen ESA.

Det mÄste bli lÀttare att hitta rÀtt för den som Äker till mÄnen, menar rymdorganisationerna ESA och Nasa. Arkivbild.

Det mÄste bli lÀttare att hitta rÀtt för den som Äker till mÄnen, menar rymdorganisationerna ESA och Nasa. Arkivbild.

Foto: Lise Åserud/TT

Vetenskap & teknologi2021-05-23 20:41

Under de nÀrmaste Ären planeras en rad nya expeditioner till mÄnen. Med start redan nÀsta Är planerar till exempel Japan, Kina, Indien, Ryssland och Förenade arabemiraten att i olika projekt slÀppa ned mÄnlandare och farkoster som ska utforska himlakroppens berg och dalar. Och 2024 planerar den amerikanska rymdorganisationen Nasa att Äterigen, för första gÄngen pÄ drygt 50 Är, lÄta astronauter promenera pÄ mÄnen.

Lite lÀngre fram i tiden finns dessutom planer pÄ en permanent mÄnbas. SÄ nu Àr det hög tid att piffa upp mÄnens digitala infrastruktur, menar ESA och Nasa.

Svajigt resultat

I dag Àr mÄnfarare beroende av signaler frÄn stora, kostsamma nÀtverk av antenner pÄ jorden för att navigera till rÀtt stÀlle. För den som Àr van att bara knappa in en adress i telefonen Àr det en obegripligt trög procedur, som dessutom levererar ett ganska svajigt resultat. I stÀllet för en precision pÄ nÄgon meter fÄr den som ska landa pÄ mÄnen vara tacksam om positionen inte avviker mer Àn nÄgon kilometer.

DÀrför har nu ESA och Nasa gett tvÄ konsortier i uppdrag att ta fram planer pÄ hur mÄnen kan utrustas med ett eget nÀtverk av satelliter.

"Ett robust och pÄlitligt system för navigering och telekommunikation kommer att göra de dussintals planerade mÄnfÀrderna mer kostnadseffektiva, och göra det möjligt Àven för mindre lÀnder att bli rymdfarande nationer som inspirerar kommande generationer av forskare och ingenjörer", sÀger Elodi Viau vid ESA enligt ett pressmeddelande.

Videomöten frÄn baksidan

Förutom att underlÀtta navigeringen ska satelliterna göra det möjligt skicka stora mÀngder av information pÄ ett snabbare sÀtt Àn i dag, till exempel frÄn mÄnens baksida. DÀr Àr uppkopplingen sÄ dÄlig att den amerikanske astronauten Michael Collins kÀnde sig "ensam pÄ ett sÀtt som ingen jordvarelse nÄgonsin varit tidigare", nÀr han 1969 kretsade varv pÄ varv runt mÄnen, i vÀntan pÄ att hans medresenÀrer Neil Armstrong och Buzz Aldrin skulle komma tillbaka frÄn utflykten nere pÄ himlakroppens yta.

SÄ ska det alltsÄ inte behöva vara nÀr man befinner sig pÄ eller i nÀrheten av mÄnen, enligt ESA och Nasa.

"Nu har vi ju alla vant oss vid videomöten. Vem vet, kanske kommer vi att kunna skypa frÄn mÄnen", sÀger Elodi Viau.

SÄ som planerna ser ut nu skulle satelliterna kunna vara pÄ plats i slutet av detta Ärtionde.

Fakta: MÀnniskan och mÄnen

Det första objektet tillverkat av mĂ€nniskor som nĂ„tt mĂ„nen var den sovjetiska Luna 2, som kraschlandade 1959.

1969 landade Apollo 11 pĂ„ mĂ„nen och amerikanen Neil Armstrong blev den första mĂ€nniskan att sĂ€tta sin fot pĂ„ mĂ„nens yta.

Kina gjorde sin första mÄnlandning 2013. I januari 2019 landade rymdsonden Chang'e-4 pÄ mÄnens baksida, nÄgot inget land lyckats med tidigare.

En handfull andra lÀnder, bland annat Japan och Indien, har gjort försök att skicka farkoster till mÄnen.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!