ââBakom AI finns uppfattningar och rĂ€dslor som lĂ€nge förmedlats via film. Det Ă€r sant att den lilla roboten Wall-E inte kunde fĂ„ oss att glömma Terminator-roboten. Vi mĂ„ste navigera mellan allt detta, sade Thierry Breton, EU:s inremarknadskommissionĂ€r, nĂ€r han presenterade EU-kommissionens lagförslag kring AI i slutet av april.
Men vad Àr "allt detta"? Vad innebÀr AI? GÄr det att definiera och reglera? Och kan, eller bör, lagar verkligen stoppa utvecklingen som redan Àr igÄng?
1. Vad Àr egentligen artificiell intelligens?
Ulrika Lindstrand, ordförande i Sveriges ingenjörer:
ââAI finns i sĂ„ olika lager, allt frĂ„n ganska enkla grejer som att stoppa in handen under en tvĂ„lautomat till sĂ„dant som kan styra drönare för militĂ€rt bruk. Spannet dĂ€remellan Ă€r sĂ„klart gigantiskt.
Lars MaalÞe, grundare och teknikchef pÄ danska Corti AI, som anvÀnds av bland andra SOS Alarm för att assistera med information vid larmsamtal:
ââJag sysslar sjĂ€lv med det och jag skulle inte anvĂ€nda begreppet AI. Vi mĂ„ste sluta anvĂ€nda AI som ett reklamord, dĂ„ tappar det innebörd. Vi behöver prata om sjĂ€lvstyrande bilar som just sjĂ€lvstyrande bilar, inte som ett AI-system. Alla e-handelsplattformar exempelvis sĂ€ger att de Ă€r AI-styrda. De Ă€r inte AI-styrda. Det har blivit ett ord man anvĂ€nder för att slĂ€nga in lite magi ovanpĂ„. Det Ă€r skadligt för förstĂ„elsen. Jag fattar att de som inte Ă€r teknikkunniga fastnar nĂ€r de hör termen AI, för ingen fattar det fullt ut. Det blir som "Kejsarens nya klĂ€der". Vi mĂ„ste se till att folk förstĂ„r att AI inte finns dĂ€r som nĂ„gon form av magisk grunka bara för att nĂ„gon sĂ€ger det. AI Ă€r gammal hederlig programmering till stor del och en del av tekniken Ă€r smart, men vi kan förklara den. Det Ă€r inte omöjligt att förklara. Och tekniken agerar inte av sig sjĂ€lvt. Det tror jag vi behöver fortsĂ€tta upprepa.
2. Ăr vi alla övervakade redan?
Lars MaalĂže:
ââJag vĂ€nder mig lite mot bilden av övervakning. Det beror dels pĂ„ medier men ocksĂ„ pĂ„ oss ingenjörer som tillsammans inte klarar av att ge en mer rĂ€ttvisande bild. Medier vill gĂ€rna mĂ„la upp antingen en dystopi eller en utopi. MĂ„nga av de verkliga sakerna inom AI-omrĂ„det handlar om smĂ„ stegvis förĂ€ndringar i samhĂ€llet. Intressanta ja, men knappast hĂ€pnadsvĂ€ckande. Möjligtvis hĂ€pnadsvĂ€ckande för experterna men inte för gemene man.
Stanley Greenstein, universitetslektor i rÀttsinformatik vid Stockholms universitet:
ââI grund och botten handlar AI om mycket mer Ă€n matematik och statistik. Det handlar om hur man med hjĂ€lp av psykologi och beteendeekonomi kan manipulera mĂ€nniskor. Det handlar om makt. Att hitta lösningar till AI handlar ganska mycket om tillit. Jag som jurist kan inte förstĂ„ fullt ut vad teknikerna gör, precis som de inte kan ha samma koll som mig pĂ„ det juridiska regelverket. DĂ€r behöver vi hitta lösningar för att kunna lita pĂ„ varandra. AI Ă€r ingen exakt vetenskap. Det bygger pĂ„ risk. Sannolikhet. Men vi litar pĂ„ den som om det vore en exakt vetenskap. Det Ă€r problematiskt.
3. GÄr det verkligen att reglera en teknik och ett omrÄde som hela tiden utvecklas?
Lars MaalĂže:
ââNĂ€r regleringen inte Ă€r vĂ€ldefinierad sĂ„ kommer den att sĂ€tta kĂ€ppar i hjulet för utvecklingen. Det Ă€r samtidigt inte svartvitt, att man antingen inte vill ha nĂ„gra regler alls eller bara regler. Jag skulle sĂ€ga att rĂ€tt regler, med rĂ€tt plan, Ă€r bĂ€st. DĂ„ kan man skydda medborgarna. Men att försöka reglera innan du vet vad det Ă€r du försöker reglera, det Ă€r en risk.
Christian Guttman, global AI-chef pÄ finska TietoEvry med verksamhet i över 20 lÀnder och över 20 000 anstÀllda:
ââDet Ă€r ett omrĂ„de som Ă€r komplext. Det Ă€r för abstrakt för mĂ€nskliga hjĂ€rnor. MĂ„nga har stora svĂ„righeter att förstĂ„ vad AI Ă€r för nĂ„got. Neuronala nĂ€tverk exempelvis, man vet inte riktigt hur de bestĂ€mmer sig, de Ă€r bara supereffektiva. Inom EU finns mycket prat om att ha en oberoende granskare, en myndighet. Men dĂ„ behövs experter som Ă€r minst lika duktiga som de som utvecklar den hĂ€r teknologin. Om vi importerar AI-lösningar frĂ„n Google, Facebook, Alibaba, och sĂ„ vidare sĂ„ mĂ„ste vi förstĂ„ den importen pĂ„ djupet. Om vi inte har den kunskapen hĂ€r i Europa finns det en risk för kryphĂ„l eller annat som skulle kunna vara problematiskt.
4. Okej, vi har tekniken och möjligheten â men borde vi anvĂ€nda AI?
Lars MaalĂže:
ââJag tror att det finns vĂ€ldigt mycket obefogad rĂ€dsla. I exempelvis USA ser man mycket möjligheter, i Europa maler man pĂ„ om övervakning och deepfakes. SjĂ€lvklart ska vi vara vaksamma för den typen av saker. Men om vi bara förstĂ€rker rĂ€dslan hĂ€r i Europa kommer vi inte ha en plats kvar pĂ„ skeppet, och det hĂ€r skeppet seglar ivĂ€g fort.
Stanley Greenstein:
ââMĂ€nniskor borde vara mer uppmĂ€rksamma pĂ„ hur kraftfullt AI Ă€r. Men ocksĂ„ pĂ„ hur de manipuleras varje dag pĂ„ exempelvis sociala medier. Vi har ingen aning om hur kraftfull tekniken Ă€r i hĂ€nderna pĂ„ stora aktörer som Facebook, Amazon eller Google. De har mer kunskap om oss Ă€n vad vi sjĂ€lva har. Det finns sĂ„ mycket data numera att det blivit omöjligt för mĂ€nniskor att granska den. Det Ă€r bara för mycket, allt vi gör Ă€r digitaliserat.