Målet: Rädda fler organ från döende människor

Att en person är villig att donera organ efter sin död kan vara livsavgörande för en annan. Men efterfrågan på organ är större än tillgången. Omkring 800 personer i Sverige väntar just nu på transplantation.

Ändringar i lagen ska därför säkra och förenkla donationsförloppet, bland annat genom att underlätta för läkare att fatta beslut om så kallad organbevarande behandling. Det kan innebära att hålla en medvetslös döende person vid liv, till exempel genom respirator, för att i större utsträckning kunna rädda organ inför transplantation.

Hälso- och sjukvårdslagen förbjuder i dag sådana insatser – men de görs i alla fall i ett slags juridiskt ingenmansland, vilket skapar en osäkerhet för vårdpersonalen.

Saken utreddes 2018, och förslaget låg förra året på riksdagens bord men skickades då tillbaka för omarbetning. Då gällde det synpunkter på omständigheter kring intubering, det vill säga när lufttillförsel säkras för att motverka organdöd. Detta har nu förtydligats och riksdagen har godkänt lagändringarna.

Kritik

Men det nya regelverket möter kritik. Lena Wahlberg, docent i allmän rättslära vid Lunds universitet, anser att förslaget som nu klubbats ger allt för långtgående möjligheter till att behandla döende patienter i syfte att ta deras deras organ när de har avlidit.

– Man kunde ha reglerat det här på ett annat sätt, där man möjliggjorde organbevarande behandling men där man säkerställde så att människor som inte vill ha det hade faktisk rätt att avböja. Det är ändå rätt ingripande att man gör åtgärder på en döende person i syfte att kunna ta personens organ för någon annans skull.

Därtill ställer hon tillsammans med kollegor sig frågande till om folk begriper att de kommer att intuberas innan de faktiskt dött.

– Förslagets nuvarande utformning innebär att det behövs mycket omfattande informationsinsatser för att motverka organbevarande behandling på människor i strid med deras vilja.

Tydlighet

Beslutet samlar dock ett brett stöd hos flera av landets ledande donationsläkare. Pia Löwhagen Hendén, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, välkomnar beslutet och säger att det nu "blir väldigt tydligt vad som gäller".

– Vi har fått hantera det här innan också, men med väldigt otydliga lagar där man kan ha tolkat olika på olika ställen i Sverige. Beroende på var du har insjuknat någonstans så har du kunnat få olika handläggning avseende organdonation. Men vi har största respekt för att den här frågan måste hanteras med fingertoppskänsla.

I beslutet ingår också att det så kallade närståendevetot tas bort. Det vill säga att närstående till en potentiell donator inte längre ska ha möjlighet att förbjuda donation, om den anhörige inte uttalat sagt nej till att vilja donera.

Pia Löwhagen Hendén menar att det är något som drivits fram från juridiskt håll, medan läkarprofessionen inte går emot anhöriga som starkt ställer sig emot organdonation i fall där det är oklart vad den döende vill.

– I praktiken, om du har närstående som säger nej, spelar det ingen roll vad juridiken säger. Vi kör inte över närstående som säger nej, det går inte.

Lagändringarna träder i kraft den 1 juli i år.