Det ska inte spela nÄgon roll var i landet en elev bor. Chanserna att utvecklas ska vara lika stora, oavsett ort och skola. Men det Àr vÀl kÀnt att förutsÀttningarna skiftar.
I en fÀrsk granskningsrapport beskriver Skolinspektionen arbetet pÄ grundskolor i 30 av de kommuner som har lÀgst utbildningsnivÄ bland invÄnarna. Det Àr relativt smÄ kommuner dÀr tillverkningsindustrin dominerar hos de flesta.
Undanskymd del
Det handlar alltsÄ inte om skolor i de större stÀdernas utanförskapsomrÄden, vilka annars brukar lyftas i debatten.
ââDet hĂ€r Ă€r en mer undanskymd del av likvĂ€rdighetsproblemen i Sverige som vi ville synliggöra, sĂ€ger HelĂ©n Ăngmo.
Enligt granskningen brister skolorna bÄde i att motivera eleverna och att ge dem en bred studie- och yrkesvÀgledning.
ââDet Ă€r orovĂ€ckande resultat, med tanke pĂ„ att det just i de hĂ€r kommunerna Ă€r viktigt att sĂ€tta in insatser som kompenserar för eventuella normer som kan begrĂ€nsa eleverna, sĂ€ger HelĂ©n Ăngmo.
RĂ€cker med E
PĂ„ ett antal av skolorna sĂ€ger personalen att det finns en "bruksmentalitet" kvar pĂ„ orten â jobb finns, bara man tar sig igenom ett yrkesprogram. Enligt rapporten vittnar sĂ„vĂ€l skolpersonal som elever om att lĂ€rarna ofta nöjer sig med "good enough" â att eleverna klarar betyget E.
ââMan Ă€r medveten om att det kan finnas en good enough-kultur, det vill sĂ€ga att eleverna behöver inte nĂ„ bĂ€ttre resultat Ă€n vad som behövs för arbetslivet pĂ„ orten. ĂndĂ„ jobbar man inte tillrĂ€ckligt starkt för att vidga elevernas intressen, sĂ€ger Ăngmo.
Hon poÀngterar att alla för den skull inte behöver gÄ vidare till högskola.
ââVill man gĂ„ ett yrkesprogram och stanna pĂ„ orten Ă€r det naturligtvis inget fel i det â sĂ„ lĂ€nge valet Ă€r elevernas, att de fick alla möjligheter att vidga sitt seende. Men det vi ser Ă€r att studie- och yrkesvĂ€gledningen inte Ă€r sĂ€rskilt aktiv, med risk för att eleverna gĂ„r miste om information om andra vĂ€gar att gĂ„.