Det började redan pÄ förskolan, dÀr de andra barnen kallade henne för apa. Hon blev inte sÄ ledsen dÄ utan rÀttade in sig i ledet. Ser man annorlunda ut i Sverige fÄr man vÀnja sig vid att fÄ höra det, enligt Kanza Rehman frÄn HjÀllbo i Göteborg.
I dag Àr hon 18 Är och pluggar ekonomiprogrammet pÄ gymnasiet. Hon beskriver sin skolgÄng som ett gatlopp mellan skolbyten, glÄpord, trakasserier och uteslutning till följd av framför allt hennes slöja.
ââNĂ€r jag skulle börja sjuan hade jag samlat mod för att vĂ„ga börja ha min slöja, fastĂ€n jag visste att jag skulle bli trakasserad för den. Och direkt var det kommentarer om den frĂ„n kompisar och en kille som slet av mig den. Det var som att han förnedrade allt som var jag.
KrÀnkningar frÄn lÀrare
RĂ€dda Barnens nya rapport "Vuxna â vad gör dom?" visar att hon Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n ensam. Var fjĂ€rde elev med utlĂ€ndsk bakgrund har utsatts för diskriminering eller trakasserier i skolan â i 60 procent av fallen har det berott pĂ„ religion eller etnicitet. Samira Abutaleb Rosenlundh Ă€r huvudförfattare till rapporten och sakkunnig pĂ„ frĂ„gor rörande rasism pĂ„ RĂ€dda Barnen.
ââDe hĂ€r barnen fĂ„r ofta höra att de inte tillhör gemenskapen. Det kan vara rasistisk mobbning, glĂ„pord som anvĂ€nds om ens hudfĂ€rg eller att man nedvĂ€rderar nĂ„gons religion.
Det kan ocksÄ vara mer subtila former av krÀnkningar, som att av lÀrare bli bemött med lÄga förvÀntningar pÄ sin kapacitet. Samira Abutaleb Rosenlundh berÀttar om elever som uttrycker att de vill lÀsa till civilingenjör men dÄ fÄr höra att de borde satsa pÄ nÄgot enklare. För krÀnkningarna kommer inte bara frÄn andra elever utan Àven frÄn lÀrare, enligt rapporten.
Folk vÀnde ryggen till
Studien Àr baserad pÄ en enkÀtstudie med 1 117 svar frÄn elever i femte klass pÄ 32 skolor runt om i landet, samt gruppintervjuer med 33 barn i femte klass. Den visar att kunskapen om rasism och hur rasism kommer till uttryck utifrÄn barns perspektiv Àr lÄg i skolan.
ââVi behöver prata om rasismen och erkĂ€nna att den finns i skolan för dĂ„ kan barnen söka stöd och de vuxna kan arbeta aktivt med vĂ€rderingsarbete. I vĂ€rsta fall börjar barnen annars betrakta sig sjĂ€lva som överkĂ€nsliga, lĂ€gger skuld pĂ„ sig sjĂ€lva och kommer efter i skolan, sĂ€ger Samira Abutaleb Rosenlundh.
Kanza Rehmans beskriver hur hennes skoltid blev vÀrre Àn nÄgonsin nÀr hon började gymnasiet. Hon gick med enbart etniska svenskar och bÄde lÀrare och elever var tydliga med att hon inte hörde hemma dÀr.
ââFolk vĂ€nde ryggen till mig nĂ€r jag pratade med dem, nĂ„gon spottade pĂ„ mitt skĂ„p. Det var en lĂ€rare som sa "jag ser att du inte passar in hĂ€r, du borde nog börja pĂ„ Angeredsgymnasiet." Jag gick mĂ„nga gĂ„nger till kurator och rektor men de sa bara att jag skulle skriva till andra skolor för att byta. Det tog lĂ„ng tid innan de till slut reagerade.
MÄste gÄ om ett Är
Kanza Rehman har varit högpresterande genom hela sin skoltid men i gymnasiet började betygen sjunka. Hon mÄdde helt enkelt för dÄligt för att ens gÄ till skolan, sÀger hon.
ââUnder ett Ă„r var det inte en enda elev som pratade med mig. NĂ€r jag satte mig bredvid en person kunde de resa sig och sĂ€tta sig nĂ„gon annanstans.
FrÄnvaron i skolan har ocksÄ gjort att hon kommer att fÄ gÄ om ett Är i gymnasiet eftersom hon missat sÄ mycket.
Men i dag mÄr Kanza Rehman bÀttre. Hon gÄr i en skola med lÀrare som ser henne och har fÄtt kompisar. Det Àr viktigt för henne att hennes historia kan hjÀlpa andra.
EfterfrÄgar nya kunskapskrav
Var tionde barn som har blivit utsatt sÀger i rapporten att det Àr skolpersonal som utsatt dem.
ââDet hĂ€r Ă€r allvarligt eftersom skolan har en skyldighet att frĂ€mja mĂ€nskliga rĂ€ttigheter och behandla alla barn lika, sĂ€ger Samira Abutaleb Rosenlund.
RÀdda Barnen vill nu att regeringen ger Skolverket i uppdrag att formulera ett tydligt kunskapskrav i lÀroplanen om diskriminering och rasism. De vill ocksÄ att kompetensen höjs hos skolpersonal vad gÀller rasism generellt, sÀrskilt kring det förebyggande arbetet. Organisationen vill ocksÄ att mer resurser ska avsÀttas för att arbeta med likabehandling.