Trenden håller i sig – färre skiljer sig

Och nedgången verkar fortsätta. Åtminstone enligt Domstolsverkets statistik för årets första sju månader. Under perioden januari–juli har Sveriges domstolar fått in 15 911 ansökningar om äktenskapsskillnad. Under motsvarande period i fjol var antalet ansökningar 16 602 och 2020 18 903.

Under hela 2021 skilde omkring 23 650 personer sig, vilket var cirka 1 970 färre än året innan.

Utan att veta hur utgången för 2022 blir, tror Glenn Sandström, docent i historia med inriktning på demografi vid Umeå Universitet, att antalet skilsmässor kommer vara lågt. Väsentligt lägre än 2020 och 2019.

– Men vi vet inte riktigt. Jag tror att det kan bli en större höstrusning i år än vad det har varit på länge. Nu efter pandemin när vi återgår till ett så kallat normalläge är det mycket som ändras som har hållit tillbaka skilsmässorna.

Riskfyllt singelliv

Men vad är det då som gör att färre skiljer sig?

Skilsmässa är en ekonomisk risktagning. Ekonomi kan påverka relationer på olika sätt, enligt Sandström. Han menar att det finns både kort- och långsiktiga effekter.

– På individnivå, de som drabbas, ser man att ekonomiska svårigheter är förknippade med ökad instabilitet i relationen. Ett sådant exempel är långvarig arbetslöshet, speciellt bland män.

För andra relationer som inte direkt drabbas av till exempel arbetslöshet, tenderar osäkra tider, inte bara förknippat med ekonomi, bidra till ökad riskaversion. Det innebär att man skjuter upp livsavgörande beslut – såsom en skilsmässa.

– Att kasta sig ut i ett singelliv och skaffa bostad innebär ett stort beslut med många upplevda risker.

– Det man kan säga är att när saker och ting återgår till ett mer normalt läge, talar mycket för att skilsmässorna kommer att gå upp igen. Det är definitivt vad man förväntar sig kommer hända efter pandemin, fortsätter Sandström.

Bostäder och ny partner

Den ansträngda bostadsmarknaden under pandemin kan vara en bidragande orsak till att färre skiljer sig, enligt Sandström. Höginkomsttagare skiljer sig mer sällan än mer socioekonomiskt utsatta grupper. Det kan alltså vara så att läget på bostadsmarknaden har fungerat avskräckande, menar han eftersom trösklarna för låginkomsttagare att byta bostad har höjts.

Sandström säger att en avsevärd andel av de som skiljer sig gör det på grund av att man träffar någon ny. Att man funnit en ny partner är vanligare när männen ansöker om skilsmässa, säger Sandström. Annars är det oftast kvinnor som tar initiativ till att gå skilda vägar.

– Under pandemin var partnermarknaden under hårda restriktioner. Det gör att exponeringen för en alternativ partner har minskat kraftigt. Men nu kommer allt det att ändras.

Empatin triggas

Charlotte Sander, relationsexpert och samtalsterapeut, har märkt att fler par väljer att söka professionell hjälp för sina relationsproblem som en följd av pandemin.

Även Sander tar upp de ekonomiska aspekterna i förhållanden. Det kanske inte finns ekonomiska möjligheter att skiljas. Men hon menar också att osäkerheten i omvärlden kan trigga empatin i människor.

– I Sverige har vi varit väldigt skyddade från allt. Man upplever kanske att farorna har kommit närmare. Man kanske tänker att "vi har ju varandra, eller vi har bara varandra", säger Sander och fortsätter:

– Vissa tycker att det är skönt att glömma sitt eget. Det finns alltid folk som har det värre, brukar man tänka.