LÀnge var den svenska regeringen motvillig att gÄ med i Eppo. Varken den nuvarande eller tidigare regeringen sÄg nyttan med det nya samarbetet, som Àr inriktat pÄ att bekÀmpa och utreda fusk och bedrÀgerier med EU-medel.
Men vÄren 2019 aviserade statsminister Stefan Löfven (S) att regeringen Àndrat sig och en utredning tillsattes för att se om det finns nÄgra juridiska hinder för att ansluta sig.
Utredaren Àr nu klar med sitt uppdrag och föreslÄr vissa lagÀndringar, bland annat för att ge Eppo-Äklagarna nödvÀndiga befogenheter och tillgÄng till information. Detta föreslÄs vara pÄ plats den 1 mars 2022.
"Regeringen vill att Sverige ska gÄ med i Eppo. Samarbetet kommer att fylla en viktig funktion genom att utreda och Ätala fusk med EU-medel", sÀger inrikesminister Mikael Damberg (S) i en kommentar.
"Genom utredningens arbete kan hindren mot att Sverige ansluter sig till Eppo nu undanröjas."
Starten av Eppo har varit kantad av förseningar, men i höstas utsÄgs en chefsÄklagare som ska leda myndigheten i Luxemburg. Det ska Àven finnas europeiska Äklagare i varje deltagande medlemsland.
Förslaget kom redan 2013, men flera medlemslÀnder var motstrÀviga, dÀribland Sverige. Myndigheten fick dÀrför sjösÀttas som ett samarbete mellan de EU-lÀnder som ville vara med. I dag Àr det bara Sverige, Polen och Ungern som valt att stÄ utanför, samt Danmark och Irland. Men de tvÄ sistnÀmnda lÀnderna har formella undantag pÄ det rÀttsliga omrÄdet i sina medlemsavtal.